Fram till OS i Sydney 2000 var det obligatoriskt för alla kvinnliga olympier att genomgå ett könstest, för att bevisa att de verkligen var kvinnor.
När testerna inleddes, i slutet av 1960-talet, fick kvinnorna klä av sig nakna framför en läkare.
På senare tid har undersökningarna varit mer diskreta.
Simhopperskan Anna Lindberg, som i Peking gör sitt fjärde OS, testades i Atlanta 1996.
- Jag tror de tog ett hårstrå eller skrapade i munnen. Det var inte så avancerat.
Inför OS i Peking har arrangörerna, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua, byggt upp ett särskilt laboratorium för könstester.

Får göra blodprov

Eftersom det inte längre är obligatoriskt, tvingas enbart de kvinnliga olympier som misstänks för fusk att genomgå fyra olika slags tester, bland annat ett blodprov, där deras gener och kromosomer kontrolleras.
- Målet är ett ärligt OS, samtidigt som vi också vill försvara rättigheterna för de personer som har en onormal sexuell utveckling, säger professor Tian Qinjie.

"Helt sjukt egentligen"

Anna Lindberg är starkt kritisk till testerna.
- Egentligen är det helt sjukt att man ska behöva göra det. Det känns konstigt. Men det finns ju vissa som är kapabla till vad som helst. Ändå känns det i så fall som man borde testa alla.
Hur skulle det kännas om de valde ut dig till ett sånt här test?
- Oj, förnedrande. Man känner sig inte så himla kvinnlig som idrottare ändå så att bli misstänkt för att inte vara kvinna skulle kännas ganska jobbigt,
- Men nu kanske jag inte behöver göra det för jag har ju ett intyg (från Atlanta). Jag hoppas de förstår att det inte förändrar sig, säger Anna Lindberg.