MÅNDAG 15 FEBRUARI
CHARLOTTE KALLA
guld, skidor, 10 km (f)
Det hon uträttade var smått ofattbart
Efteråt beskrev Charlotte Kalla allt som "en dag med bara korta stunder av verklighet."
Det var en väldigt bra beskrivning.
Vad 22-åringen uträttade var nämligen smått ofattbart. Det var den första individuella medaljen på 42 år på dam-sidan i längdåkning. Hon blev den yngsta (odopade) tjej som någonsin vunnit ett OS-guld individuellt.
Hon ledde från start till mål. Hon knäckte superfavoriten Björgen. Och hon gjorde det på dag 1 av längdåkarnas OS.
Overkligt? Verkligen.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

TISDAG 16 FEBRUARI
BJÖRN FERRY
guld, skidskytte, jaktstart
Det fanns ingen vi mer unnade detta
Allt ljus var på Helena Jonsson - det var folkets favorit som skulle plocka medaljer på Whistler Olympic Park - och Björn Ferry pratade om att herrarnas bästa möjlighet var stafetten.
Men folkets favorit dukade under för de enorma förväntningarna och den långe från Storuman gjorde det ingen på förhand trott honom mäktig till.
Ferry gick ut mer än minuten efter de bästa i OS-jaktstarten.
I mål var 31-åringen först - alla var chanslösa när Ferry vräkte i väg sina 83 kg och 194 centimeter under den sista rundan.
Efteråt var det inte bara Ferry som sträckte på sig. Vi svenskar som var där växte också, samtidigt som vi tyst tänkte att det fanns ingen annan vi mer unnade denna framgång.
MATS BRÅSTEDT, Whistler

TORSDAG 18 FEBRUARI
ANJA PÄRSON
brons, alpint, superkomb.
Den här medaljen blir mest omtalad
Anja Pärson har tagit 17 mästerskapsmedaljer.
Och det är hennes sista OS-brons som kommer bli mest ihågkommet och omtalat av dem alla.
Under den hemska och skrämmande luftfärden i störtloppet dagen innan hann jag tänka: "nu är det över".
Jag menade inte bara OS.
Därefter svartnade storbildsskärmen.
När hon några minuter senare reste på sig var det en suck av lättnad som spred sig genom publikhavet.
Att hon dagen därpå skulle stå på start, utmana det fruktade målhoppet, köra slalom på ett sargat ben och knipa bronset - det var det ingen som trodde.
Det är fortfarande svårt att fatta.
Och det är det om gör det så stort.
JOHANNA REIMERS, Whistler

FREDAG 19 FEBRUARI
ANNA HAAG
silver, skidor, 15 km (k+f)
Vi i medierna hade försummat henne
I efterhand är nog det här den medalj som berörde mig allra mest någonstans där långt inombords.
Vi i medierna hade ju försummat denna tjej så ofantligt mycket. Förtigit hur fenomenalt bra hon egentligen är. Låtit kompisen Charlotte Kalla ta allt ljus.
Men plötsligt händer det. Anna Haag gör sitt livs lopp, och under avslutningen av detta fantastiska lopp visste jag knappt om jag skulle våga titta.
- Jag kommer att vara i ett rus till jag somnar, sa hon efteråt.
Tänk, jag kände det precis likadant.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

LÖRDAG 20 FEBRUARI
MARCUS HELLNER
guld, skidor, 30 km (k+f)
Taktiken kommer förändra sporten
När Marcus Hellner i fem minuter (jo, jag klockade) låg helt utslagen efter att ha missat medalj på 15 km fristil med en utandning tog jag det som ett tecken:
Nä, det kommer inte att bli någon egen medalj för Hellner.
Så underbart fel jag hade.
Efter Den Perfekta Taktikkuppen slog Hellner till ett par dagar senare på ett sätt som förändrade skidvärlden.
Att han dessutom bröt staven på norrmannen Petter Northug på väg mot guldet var ju, tja...ganska kul det också.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

LÖRDAG 20 FEBRUARI
JOHAN OLSSON
brons, skidor, 30 km (k+f)
Han lyckades bita ihop - det var stort
"Nä nä, det är alldeles för tidigt", sa jag efter 16 kilometer. "Nu kommer de snart", sa jag fyra kilometer senare. "Va fan? De kommer ju aldrig?", efter ytterligare en halvmil.
Men till slut kom de med den frustande ryssen Alexander Legkov i spetsen.
Så här några dagar i efterhand är det ändå inte solokörningen som jag tycker är det mest imponerande med Johan Olssons bronslopp.
I stället hur Olsson lyckades bita ihop och hänga med ända till en plats på pallen sedan han väl blivit upphunnen.
Jag fattar fortfarande inte riktigt hur det var möjligt.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

MÅNDAG 22 FEBRUARI
KALLA och HAAG
silver, skidor, sprintstafett
De hade tagit guld utan förkylningen
Det kunde ha blivit guld. Det borde ha blivit guld. Men när Charlotte Kalla satte in stöten i sista backen på sin sista sträcka hängde ändå obegripligt nog Evy Sachebacher-Stehle med. Och när Anna Haag gjorde samma sak med Claudia Nystad blev resultatet detsamma.
Förklaringen kom samma kväll. Såväl Kalla som Haag isolerades med var sin förkylning i kroppen.
Nåja, silver duger så gott.
Och som de båda superpolarna tjattrade, flamsade och fnittrade efter sin medalj lyckades de ändå ge den här dagen guldkant för oss alla i närheten.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

ONSDAG 24 FEBRUARI
HERRLAGET
guld, skidor, 4 x 10 km
Södergrens lopp fick oss att smälta
Guld till Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren och Marcus Hellner.
Och japp, det var Olsson som satte in dödsstöten mot alla topplag. Men det var Södergrens lopp som fick oss att smälta.
Killen som offrade sig för de andra på tremilen.
Killen som tillbringat lika mycket tid i en sjuksäng som i spåren de senaste två åren.
När han mitt under presskonferensen gick undan, ringde hem till frun Lisa, pratade en stund, och sedan vände sig om mot oss med blanka ögon så var det bara att svälja djupt.
- Hon var glad, sa Södergren.
Vi också.
TOMAS PETTERSSON, Whistler

FREDAG 26 FEBRUARI
DAMLAGET
guld, curling
Glädjeexplosionen vi aldrig glömmer
Det handlade så mycket om taktik, nerver och en isande tur.
Där satt vi i Vancouver Olympic Arena och väntade på upplösningen av damernas curlingfinal.
Sverige och Kanada hade gått sina tio ronder, så kom förlängningen. Och Anette Norberg höll sig mer cool än den kanadensiska skippern, Cheryl Bernard.
7-6 i förlängningen och Norberg, Eva Lund, Cathrine Lindahl och Anna Le Moine exploderade i glädje. Sedan kom guldkyssen, vi bjöd på champagne och fick bevaka en rolig segerfest på stan, där inga presschefer eller förbundsfolk höll oss borta.
Det var två kvällar efter Tre Kronors kvarsfinalförlust mot Slovakien och det var ett OS-minne, som bjöd på både tröst och glädje.
GUNNAR NORDSTRÖM, Vancouver

LÖRDAG 27 FEBRUARI
ANDRÉ MYHRER
brons, alpint, slalom
Viktigt för ett lag utan självförtroende
OS-mättnaden var på väg att ta över.
I en regnig slalombacken hade svenska herrar inte gjort mycket väsen av sig och alla reportrar förberedde sig för lite jobb och tidig hemgång.
Då slog han till.
André Myhrers monsteråk förde upp honom i ledning med nästan en sekund.
Skulle det räcka?
Eller skulle det bli en snöplig fjärdeplats som i Turin för fyra år sen?
Är det något man lärt sig under några år på touren så är det att alpint alltid slutar i en nervös väntan.
André Myhrers brons var inte bara viktigt för honom själv - det var av största vikt för ett helt landslag med självförtroendet på sned.
Det är därför som OS sista alpina medalj kom med löftet om mera.
JOHANNA REIMERS, Whistler

SÖNDAG 28 FEBRUARI
JOHAN OLSSON
brons, skidor, 50 km (f)