Rola El-Halabi var obesegrad (11-0, sex knockouter) och höll på att förbereda sig för att möta bosniskan Irma Balijagic Adler om IBF:s vakanta lättviktstitel när styvfadern bröt sig in i omklädningsrummet.

Han tog fram en pistol och sköt El-Halabi i handen, knät och fötterna. Skadorna var inte livshotande, men boxarens karriär stannade upp och hennes liv förändrades för alltid.

"Har tolv ärr"

– Livet jag hade innan 1 april 2011 finns inte längre. Varje dag blir påverkad av den här händelsen. Det räcker med att jag tittar på mig själv i spegeln på morgonen. Jag har tolv ärr. För varje skott har jag ett yttre och inre ärr, jag har tre ärr vid höften, jag har ärr där ben togs ut för att användas i min hand. Jag har ärr överallt, säger hon till Die Welt.

Styvfadern hade månader innan skjutningen fungerat som sin styvdotters manager. De gick skilda vägar när Rola El-Halabi blev förälskad i en grekisk man – och sedan dess hade han varit fast besluten att förstöra hennes karriär.

Han dömdes till sex års fängelse för skjutningen. Dessutom fick han inte sin vilja igenom, för på lördag gör El-Halabi comeback i ringen mot italienskan Lucia Morelli.

"Ville kämpa"

– Först ville jag inte boxas igen. Men tre eller fyra månader senare var jag säker: jag ville sätta igång en comeback. För jag ville inte försvinna från boxningsvärlden. Jag har alltid sagt att jag vill dra mig tillbaka på höjden på min karriär, och 1 april 2011 var inte höjdpunkten. Det har drivit mig till att kämpa mer och mer, säger hon.

– Och jag skulle vilja sprida ett budskap med min historia. Att man inte ska ge upp, vad som än händer.

El-Halabi har inte träffat styvfadern sedan skjutningen. Och hon har inte förlåtit honom.

– Vem vet hur jag känner om ett par år, när jag själv har barn. Men just nu kan jag inte föreställa mig det.