CANMORE. Någon intill mig säger att "Det här är ju brutalt vackert" och ingen har en tanke på att säga emot.
Morrondis. Solstrålar. Bergstoppar. En skinande vit snö.
Och som på beställning kommer plötsligt Hanna Falk, 20, inglidande i vykortet.
Det brutalaste guldhoppet vi har.
Vi är i Canmore, en liten kanadensisk idyll som en gång i tiden levde på sina kolgruvor - men efter OS i Calgary 1988 förvandlades till ett skidparadis.
Stället är sjukt vackert.
Canmore är tydligen egentligen gaeliska och betyder ungefär "Great head", vilket just den här morgonen känns alldeles rätt. För är det något som utmärker vår allra senaste världsstjärna i längdåkning så är det vinnarskallen.
Och förstås en sak till: Tuffheten.
Falk har inte ens kört en hel säsong i världscupen, men redan vunnit två lopp och retat gallfeber på världsettan Petra Majdic.
- Hon måste ju lugna ner sig. Det går inte att hålla på att köra så där, sa Majdic efter världscupfinalen i Otepää.
Hur loppet gick?
Majdic var tvåa. Etta?
Hanna Falk.
"Klantigt att släppa förbi någon"
Det har gått ett par veckor sedan dess, men när jag påminner Falk om Majdic ilska ser hon mest stolt ut.
- Hon hamnade ju på efterkälken. Och känner jag att jag ligger lite före skulle det bara vara klantigt att släppa förbi någon. Oavsett vad de heter.
Har du träffat Majdic sen dess?
- Faktiskt inte. Men hon är väl här nånstans. Ser jag henne ska jag ge henne en kram och önska henne lycka till (skratt).
Det är väldigt enkelt att konstatera att 20-åringen, som nu sitter uppkrupen i en soffa på Radisson Hotel, inte är någon vanlig nykomling i skid-världen.
Helt respektlös. Makalöst bra. Och det sättet hon åker sina sprintlopp på liknar inget svensk skidåkning tidigare sett.
- Egentligen ser jag inte alls mig själv som tuff på något sätt. Men när det väl blir lopp känns det bara naturligt att åka på mitt sätt.
Men du skiljer dig en del från motståndarna?
- Tjejsprinters är oftast snälla och åker utan riktig taktik. Jag vet inte riktigt hur de tänker, alla verkar mest bara köra full fart hela tiden.
Ser du dig själv som ett medaljhopp i OS?
- Det skulle ju vara som en dröm...men nej, det är nog egentligen inte så realistiskt.
Jag tror hon har fel där.
Nej, det blir kanske inte någon medalj individuellt, men får Falk åka sprintstafetten tillsammans med Charlotte Kalla är hon plötsligt ett av Sveriges starkaste guldhopp i detta OS.
Njuter av resan
Men okej, det är ett par veckor dit.
Först Canmore. Först genrep i morgon.
Och hela tiden njutning. Eller som Falk säger när vi knatar ut i ett nu soldränkt Canmore för att ta lite bilder:
- Det är såna här dagar man förstår vad man sliter för.
Hinner du njuta av allt?
- Ja, det ska jag göra hela den här resan. Då brukar det dessutom bara gå bättre.
Det låter bra. För numera vet hela skidvärlden vad en Hanna Falk i form och harmoni kan göra.
Just det. Köra över dem alla.