UPPLADDNING

Skiljer sig mellan åkarna. En del inriktar sig helt mot femmilen och
har inte åkt några distanser tidigare under mästerskapet - träningen har också
varit helt anpassad till detta enda lopp. Andra har redan kört flera tävlingar
och har därmed mindre tid för uppladdning och återhämtning. För denne åkare är
möjligheter till vila oerhört viktiga.

MAT OCH DRYCK

Här använder åkarna olika strategier.
Antingen den gamla modellen med tömning/fyllning och att enbart öka födointaget
de sista två-tre dagarna innan loppet. Dock äter man mer normalt sista dagen
före loppet - upp till 50 procent. De flesta undviker dessutom fett det sista
dygnet, men adderar kolhydrater till mellanmålen.
Det andra sceneriet är att den aktive kört flera distanser under OS och kanske
till och med stafetten tre dagar före - det vill säga med enbart två dagar med
möjlighet att fylla på. Dessa börjar sin påfyllning redan samma dag som
stafetten och sedan fram till lördag lunch - därefter mer normalt
kosthållning.
Mycket väsentligt är att dricka rejält så att man har bra vätskenivåer inför
femmilen. Också här rör det sig om 50 procent mer än normalt, vilket innebär
upp till fem liter. Bland annat förenklar detta inlagringen av glykol.

DET KRITISKA LÄGET

Efter drygt tre mil brukar en schackning inträffa för många åkare. Då gäller det att
hålla i. Ett exempel är Torgny Mogren som var en väldigt bra femmilare - han
hade bra teknik och åkte bra taktiskt. Kommer en schackning ska man inte ge
upp. Ett lopp kan förändras rätt mycket. Det är viktigt att kunna återhämta sig
och behålla energi, att kunna vila under loppet. Man ska ha kvar socker och
glykogen i kroppen under hela loppet. Första delen av loppet är ganska lugn.
Men de sista två milen går det riktigt, riktigt fort i hård tävlingsfart.
Åkarna ligger då runt tio slag under maxpuls. Då har de mjölksyra och få
återhämta sig i nedförsbackar.

TRÖTTHETEN

Glykogenet (kolhydraterna) i musklerna används
inte bara som energikälla utan reglerar även musklernas funktion. Glykogenet
har en avgörande roll, men inte bara som energikälla. Grundämnet kalcium styr
hopdragning och avslappning av muskler. När kalcium frisätts drar muskeln ihop
sig. Trötta muskler blir dåliga på att reglera frisättningen av kalcium.
Bristen på glykogen påverkar kalciumregleringen negativt och då mister
elitidrottaren sin styrka och explosivitet.

RÄTT SKIDOR

Viktigt att ha skidor som bibehåller en hög nivå under hela loppet. Som vallare måste man tänka på att
skidorna fungerar under sista halvan av loppet. Vallarna gör ett slitagetest av
skidorna två dagar innan, så att vallan håller i fem mil. Flera tillåtna
skidbyten är ett färskt påfund. En sak som gör att femmilen är mycket
svårtippad.

VALLNING

Det kan regna ena minuten och vara sol nästa i Whistler, det vill
säga extremt tuffa förhållanden som ställer stora krav på att vallningen görs
rätt. Fyra punkter är viktiga: 1) Hitta rätt skidor. Kall snö - mjukare
skidor. Klisterföre - hårdare. 2) Slipa fram rätt struktur och mönster under
skidorna. 3) Sedan lägger man på en syntetvalla. 4) Och sist smälter man fast
flourpulver.

VALLATEAMET

Kom mer och mer under 90-talet. Då började man arbeta med större
vallateam och det blev mer professionellt. Norge var väldigt långt framme och
gick i bräschen, sedan tog de andra efter. Nu är det ganska jämnt med resurser
mellan nationerna. Vallateamet, har med hjälp av SOK-stöd, varit över flera
gånger i Whistler för att testa klimatet. Exempelvis vid samma tidpunkt för ett
år sedan.

PROVÅKNING AV LOPPET

Vallateamet testar alltid skidor dagen före loppet. De åker en femmil
för att se om skidorna klarar av slitage. I sprint pågår ett lopp i två-tre
minuter, då kan man inte göra så mycket. I en femmil har du två timmar att
prestera. Vallarnas provåkning är därför av stor betydelse.

TAKTIKEN

Det gäller att åka så snålt och ekonomiskt som möjligt. Ligga bakom andra kostar mindre för att
sedan ha energi att kunna åka fort under den sista halvan av loppet. Om åkarna
inte intar energi sista halvtimmen går det ej att åka fort. Inte alla åkare kan
anpassa sin teknik efter andra och störs av någon framför sig. Fördel att kunna
anpassa sig och kunna åka bakom olika typer av skidåkare.

METEROLOGEN

Det är ett svårt klimat i Whistler. I och med att det ligger nära Stilla havet kan klimatet
växla fort. Och när du kör en femmil, som tar runt två timmar, kan det bli
väderomslag. Därför försöker SOK:s egen meteorolog, Tomas Mårtensson, förutspå
vad som kommer att hända under loppet.

MASSTART

En en femmil med gemensam start har mer varierad fart och intensitet. Normalt lättare öppning de första två milen -
innan det börjas köras. Ställer delvis andra krav på skidåkaren. Förmågan att
återhämta sig plus att kunna gå riktigt fort under olika partier. Samt, om
flera kommer in mot mål samtidigt, att ha en vass stakspurt är av betydelse. En
kritisk del av loppet är att orka gå med i de sista stigningarna upp mot banans
högsta punkt. Den punkt där Johan Olsson gick ifrån på stafetten.