Fredssamtalen ska rädda ryska äran i OS
Utan det Kalla kriget.
Mellan superstjärnorna Alexander Ovetjkin och Jevgenij Malkin.
Ovetjkin är stora stjärnan - men Malkin vann Stanley Cup
Jevgenij Malkin
Född: 31 juli 1986 i Magnitogorsk.
Position: Center.
Klubb: Pittsburgh Penguins.
Längd: 191 cm.
Vikt: 88 kg.
Meriter: Årets rookie i NHL 2007, vinnare av NHL:s poängliga 2008/09, Stanley Cup 2009.
Alexander Ovetjkin
Född: 19 september 1985 i Moskva.
Position: Vänsterforward.
Klubb: Washington Capitals.
Längd: 188 cm.
Vikt: 106 kg. Meriter:
Årets rookie i NHL 2006, VM-guld 2007, mest mål i NHL båda de senaste två säsongerna, då han också fått Hart trophy, priset till säsongens bäste spelare.
Tre andra stjärnor:
Ilja Kovaltjuk
Ovetjkin är den populäraste spelaren i Ryssland. Sedan är
det ganska jämnt i kampen om fansens kärlek. Nyss tradade (från Atlanta) Kovaltjuk är väldigt stor i Ryssland sedan VM-finalen 2007, då han avgjorde med två mål mot Kanada.
Alexander Radulov
Bäste ryske spelare vid VM-triumfen i våras. Rubrikernas man när han hoppade av sitt NHL-kontrakt med Nashville och drog hem till Ryssland för spel i KHL. En världstartist som skulle vara superstar i NHL.
Andrej Markov
Underskattad superstar och en av hockeyvärldens blygaste män - utanför isen.
Men en vinnarskalle, som nyligen läxade upp sin unge lagkompis och
publikfavorit Carey Price, för att han inte visade tillräckligt med hjärta.
Nyströms analys: Så slår man Ryssland:
Nyckeln mot Ryssland i OS blir förstås att försöka stoppa de två toppkedjorna som kan bli: Ovetjkin-Datsjuk-Semin och Kovaltjuk-Malkin-Afinogenov. Skapligt kan man säga. Ja, så mycket bättre blir det inte. Rysslands svaghet är tredje- och fjärdekedjan, särskilt när "gamlingarna" Fedorov och Kozlov fått plats i
laget. Även om Radulov är en farlig joker. Tufft spel mot backarna och att inte ge dem chansen att starta uppspel i lugn och ro är en annan viktig punkt. Sedan ska det gärna vara spel "på gränsen" mot de största stjärnorna i ryska laget - som inte sällan kan ta dumma utvisningar när de "ger igen".
Den näst värsta drabbningen mellan de båda ryssarna inträffade i en hockeyrink i januari 2008 när Washington mötte Pittsburgh. Kolla själva på youtube. Alexander Ovetjkin satsar hänsynslöst på att köra över sin landsman, Malkin klarar livhanken i sista sekunden, blir förstås förbannad och det blir gruff.
Nicklas Bäckström låter förvånad när han säger.
- Jag vet ingenting om vad som ligger bakom deras bråk. Jag vet bara att när de möter varandra ibland så åker de och jagar varandra hela tiden. Vill bara få in tacklingar, säger Nicklas.
Och du får lära dig lite ryska svordomar?
- Nej, de säger ingenting. De vill bara tackla varandra.
Den värsta drabbningen mellan de båda ryska stjärnorna inträffade på trendiga nattklubben Cafe Pusjkin i Moskva sommaren 2007. Vakter tvingades gå emellan efter att Alexander Ovetjkin slagit ner Malkins agent Gennadij Usjakov, som tvingades till sjukhus med bruten käke.
Ovetjkin har erkänt att det blev bråk, bland annat i en intervju i rysk tv.
En annan händelse som utlöst starka känslor mellan dem var OS i Turin 2006, som började bra med att de både delade rum och spelade i samma kedja. Sen blev det bråk. Den då mer rutinerade Ovetjkin gnällde om att han inte fick spela itoppkedjan. En tydlig markering mot Malkin. Som då kontrade med att han hellre spelade med Ilja Kovaltjuk än Alexander Ovetjkin.
Avundsjuka finns också med i den här soppan. De flesta jag pratat med i de båda ryssarnas närhet säger samma sak om Ovetjkin:
Han vill vara alfahannen. Han vill vara den stora stjärnan.
Ingen pratar med så hög röst som Alex. Ingen skrattar så högt.
Och när då Malkin säger att han föredrar Kovaltjuk som kedjekompis, när Malkin sen dundrar in i NHL och både vinner poängligan och Stanley Cup (något Ovetjkin fortfarande inte lyckats med) - då är det klart att alfahannen morrar ilsket.
När jag försöker fråga Ovetjkin om Malkin snackar han bort det direkt med att säga att de är vänner och tar hellre upp stundande OS.
I andra intervjuer har han ilsket sagt:
- Vadå, får jag inte tackla Malkin? Bara för att han är ryss, eller vadå? Jag tacklar Malkin, jag tacklar Kovaltjuk - jag tacklar alla motståndare.
- Ni ställer inte samma frågor till kanadensare som tacklar varandra.
Ovetjkin och Malkin har i alla fall tillfälligt nått en överenskommelse om eld upphör och det är gamle Ilja Kovaltjuk som ligger bakom den bräckliga "vänskapen".
Han såg faran i att det skulle spåra ur och vad det skulle kunna betyda i OS. Så i samband med NHL:s All Star match i fjol klev Kovaltjuk in som FN och tvingade med sig sina unga landsmän till en restaurang för fredssamtal.
Sen dess har de i alla fall inte försökt köra ihjäl varandra.
Och dessa tre kan bilda en superkedja ihop i Vancouver.
Annars är Ovetjkin och Malkin varandras motsatser i många avseenden.
Ungefär som John McEnroe och Björn Borg.
Ovetjkin är den flashige storstadsgrabben som älskar att synas och höras.
Malkin är mer cool och tillbakadragen och en landsortsgrabb från Magnitogorsk.
Att som journalist träffa Alexander Ovetjkin är lite som rysk roulette. Ena gången är han hur trevlig som helst, nästa gång drar han några klyschor innan han bara går därifrån.
Alfahannen har viktigare saker för sig än att prata med journalister.
I Washington har han blivit så stor att Barack Obama nämnde honom vid sitt första statsbesök i Moskva.
Medan andra spelare åker runt i hyfsat diskreta bilar med tonade rutor för att inte bli uttittade på stan, så gör Ovetjkin raka motsatsen. Han har sin syn på sig själv och sitt tröjnummer på nummerplåten på sin Mercedes SL65 AMG Black Series, som är ett monster med 700 hästkrafter och kostar över tre miljoner kronor.
"GREAT 8" mullrar gärna några extra varv i downtown DC.
Ovetjkins stamställe är exklusiva restaurangen Russian House - känt för sin kaviarmeny och för att skryta med att ha den största vodkasamlingen i Washington DC. Här hade Ovetjkin och dåvarande lagkompisen Sergej Fedorov ett galet party efter en vunnen slutspelsrunda i fjol, det är fortfarande champagnefläckar kvar i taket efter den natten.
Jag har träffat Alexander Ovetjkin flera gånger den här säsongen. Första gången var han så kort och tråkig i sina svar att jag kastade anteckningarna efteråt. Andra gången snackar vi i alla fall lite OS.
Det blir inte konstigt att ha din lagkompis Nicklas Bäckström som motståndare?
- Vadå konstigt? Jag åker dit för Ryssland. För att vinna guld åt mitt hemland. Under OS är jag och Nicklas inte vänner.
Och att ryssarna ska vinna är det inget snack om.
- Det är det enda som räknas, säger han och ler sitt tandlösa leende.
Han fortsätter:
- Det är alltid en stor ära att dra på sig landslagströjan och representera sitt land. Alltid en stor ära.
Jag säger:
- Vi från Europa förstår kanske mer hur stort det är att spela med landslaget i VM och OS än vad amerikaner och kanadensare gör som mer vuxit upp med NHL som det största.
- Oh, ja. Så är det. Men jag påminner dem gärna. Och OS vill alla spela. Det vill alla vinna. Men Ryssland ska ta hem det, säger han.
Ovetjkin har tråkat lagkompisarna i Washington en hel del sedan Ryssland vunnit två raka VM-guld, särskilt efter finalsegern mot Kanada i Quebec 2008, då han själv var med. I motståndarlaget fanns då lagkompisen Mike Green.
- Jag har påmint Green en del om den matchen, ja, det har jag.
Ovetjkin ler igen. Reser sig upp. Audiensen är över.
Jag går bort till Green i omklädningsrummet och tar upp samma ämne.
- Om han påmint mig? Skojar du. Han har gått runt med guldmedaljen runt halsen flera gånger. Han slutar aldrig prata om det.
Green fortsätter:
- OS ska Kanada vinna. Kanada måste vinna.
- Okej ...skulle Nicklas Bäckström vinna OS-guld - då skulle jag ärligt talat bli glad för hans skull. Men vad som absolut inte får hända, det är att ryssarna vinner. Det skulle vara outhärdligt för oss här inne.
Green skojar inte.
Och Bäckström lider med Green, som inte är uttagen till Kanadas OS-lag.
- Ovetjkin har varit ganska styv i korken efter de ryska VM-gulden och särskilt Green har fått höra en hel del. Och Alex kommer gärna hit med medalj eller kläder som det står Ryssland på.
Malkin skulle aldrig komma på tanken att ha GREAT på nummerplåten och jag har svårt att se honom i omklädningsrummet i Pittsburgh med en OS-guldmedalj runt halsen.
Malkin försökte länge låtsas att han inte alls lärt sig engelska för att slippa prata med journalister. Fick Malkin bestämma skulle såna som jag lämna honom i fred.
Så snäll är inte jag efter att Penguins avslutat en träning hemma i "The Igloo". Men jag inser att ska jag ha minsta chans till samtal är det viktigt att göra honom på bra humör direkt.
Henrik Zetterberg har sagt att han tycker du är världens bästa hockeyspelare: "Malkin var i särklass bäst mot oss i fjol och vi hade inget att sätta emot honom. Han har allt. Stor, stark, snabb, bra skott och bra blick. Han är bra mycket bättre än vad han får cred för", berättar jag.
Malkin ser förvånad ut.
- Det är en ära att höra Zetterberg säga så om mig. Verkligen. Zetterberg är en spelare jag gillar att se på. Han är så komplett, bra över hela isen, läser spelet bra, bra defensivt, en av dem jag studerar för att se detaljer i spelet.
- Ja, jag gillar att kolla in andra spelare, fortsätter Malkin på helt okej engelska.
Innan jag hinner säga något mer, så börjar han prata om Nicklas Bäckström.
- Även Bäckström är en smart spelare, bra över hela banan. Också en spelare jag gillar att kolla på. Att se hur han löser situationer på isen. Han skapar verkligen bra spel över hela banan. Det är smarta lösningar i såväl offensiven som defensiven.
Men i OS ska du sätta stopp för de bästa svenskarna?
- Jag hoppas det. Det är klart att det ska bli fantastiskt att spela OS. Speciellt nu när turneringen är iKanada. Men det är inte bara Kanada och Ryssland som har bra lag. Det finns många bra lag i turneringen. Det måste man komma ihåg.
Vad säger du om Henrik Lundqvist?
- En bra målvakt. Storväxt. Tuff att göra mål på.
Vad är hans svagheter, vad tänker du när du möter Henke?
- Det kan jag väl inte säga till dig, då läser han ju det. Jag vet vad jag vill göra mot Henrik. Jag vet var jag vill sätta pucken. Men det behåller jag för mig själv.
Han ler.
- Jag kollar in alla målvakter jag möter, först på video, sen på uppvärmningen. Såna som Brodeur och Henrik - jag studerar dem och vill alltid veta hur deras form är.
Är det Henrik och Martin Brodeur som du rankar som de bästa i världen?
- Henrik bäst i världen? Åh, nej. Nej, nej. Det tycker jag inte alls. De två bästa målvakterna i världen är Jevgenij Nabokov och Roberto Luongo.
När jag dagen efter ser Pittsburgh besegra Boston så förstår jag Henrik Zetterberg.
Malkin vinner en en-mot-en-duell mot Zdeno Chara på kraft. Den väldige Chara ser ut som en pojklagsspelare i närkamp med den ryske björnen.
Detta får hemmapubliken i "The Igloo" att göra vågen.
Det är nästan så jag själv hänger med.
Pittsburghs coach Dan Bylsma har sagt att ingen spelare i ligan är bättre på att sno pucken från andra än Malkin. Det är svårt att säga emot.
Lika bra är Malkin i en match mot Anaheim och när jag träffar honom efteråt så pratar han gärna om fjolårets Stanley Cup-seger.
- Som spelare vill du vinna. Jag vill vinna Stanley Cup, VM och OS. Och jag vill nå individuella framgångar, jag vill gärna vinna NHL:s poängliga igen, som jag gjorde i fjol. Alla spelare vill nå även individuella framgångar.
Hur var det att ta hem bucklan till Magnitogorsk i somras då?
- Fantastiskt. Folk blev så glada och barnen fick ledigt från skolan, alla ville dela min glädje. Det var en stor dag för mig.
Viljan att vinna och hyllas av ryska folket har också fått både Malkin och Ovetjkin att säga att de absolut ska spela OS på hemmaplan iSotji om fyra år, oavsett om NHL gör uppehåll eller inte.
Till mig gör ingen av dem samma kontroversiella uttalande.
Lika fåordig är Malkin när det gäller relationen med Ovetjkin.
I en intervju med en rysk tidning nyligen sa han:
- Kovaltjuk hade ett möte med oss och sa vad han tyckte, vi pratade ärligt med varandra och insåg att en fejd mellan oss inte var bra för någon av oss.
Enligt ryska kollegor är det inget snack om att OS är det största som finns att vinna för ryssarna. Till och med större än Stanley Cup.
Detta är inget Malkin eller Ovetjkin skulle erkänna.
Men Ovetjkins mamma Tatjana - som själv vann två OS-guld som basketspelare - har sagt att "ingenting är större att vinna än ett OS-guld".
Och inte ens Ovetjkin säger väl emot sin egen mamma?
På frågor om det har han mest pratat om hur bra mamma var, om hur han sett några av hennes matcher på video, om hur snabb hon var.
Malkins föräldrar - Natalja och Vladimir - blev kändisar under fjolårets Stanley Cup-final, då de bodde hemma hos sin son och ofta visades itv under matcherna. De fick till och med skriva autografer.
Båda ryssarna har starka familjeband.
Ovetjkins pappa Michail bor nästan hela tiden hos Alex i Washington, mamma Tatjana är mer hemma i Moskva där hon är president för Dynamo Moskvas dambasketlag. En bror, som heter Michail precis som pappa, bor i Washington, där han jobbar för dambasketlaget Washington Mystics.
Däremot fick aldrig storebror Sergej uppleva Alexanders framgångar.
Detta är superstjärnans stora sorg och något han aldrig vill prata om.
Sergej var lillebrors idol, det var Sergej som lärde Alexander att spela hockey, men han dog i en bilolycka när han var 15 år och Alexander var tio år. Många nära Alexander Ovetjkin säger att broderns död motiverade Alex till att ge precis allt för att lyckas, som ung hemma i Moskva tog han till exempel sällan hissen upp till familjens lägenhet på tionde våningen. Han sprang upp.
Familjen hade det jobbigt ekonomiskt under många år, pappa Michail jobbade hårt som taxichaufför.
Lite kontraster jämfört med det 13-årskontrakt värt 124 miljoner dollar som sonen nu har skrivit med Washington.
Nästa gång jag träffar Alexander är han på gott humör.
- Jag vill spela jämt. Jag gillar inte att vila några matcher, gillar inte ens att sitta i båset - jag vill vara ute på isen hela tiden.
Han berömmer förstås Bäckström.
- Han har blivit bättre på allt. Han är mer mogen som person nu. Och han är mer mogen som spelare. Han är starkare. Han är bättre. Jag är väldigt glad över att spela med honom.
Du sa efter guldet i Quebec att det skulle bli tidernas fest när ni kom hem till Moskva - blev det så?
- Oh, yes. Det var en bra fest. Iflera dagar. Att vinna VM är stort för det ryska folket. Jag älskar att spela i landslaget, det vill jag göra varje gång jag får chansen. Och OS är störst.
De flesta svenska NHL-proffs jag pratat med kallar dig världens bästa hockeyspelare - håller du med?
- Det var roligt att höra. Jag tar det som en komplimang. Men det finns mycket jag kan jobba med. Jag kan bli bättre. Mycket bättre. Jag vill ha bättre skott, bättre passningar - allt. Men det betyder mycket att få beröm av andra spelare. Jag är glad för det.
Efter lite fler standardsvar börjar han snegla mot närmaste dörr, då säger jag:
- Det finns en del fantastiska individuella rekord - om du får välja ett, det du verkligen vill slå, vad tar du då?
Han ser trött ut.
Han är på väg bort från mig, men sen slår det honom...
Han vänder och kommer tillbaka fram till mig.
- Vet du, det finns ett rekord jag verkligen vill ha. Något jag vill slå. Jag vill bli spelaren med flest Stanley Cup-segrar. Det är ett rekord jag vill slå.
Han säger det med hög röst.
Och det sista jag hör när han går in i ett annat rum är hans skratt.
Av Magnus Nyström
magnus.nystrom@expressen.se
Nästa
Upp
Gå till förstasidan
