Kunde vi ha fått en sämre start i London?

– Nej, det känns lite som stolpe ut. Det känns inte som att den riktiga glöden har funnits bland de tävlande. Vi saknar den positiva generella pulsen som är så viktig under ett OS och den är viktigare än vad man tror, och visst påverkar det de andra. Det är ingen fördel att det svenska laget har inlett på det viset. Det är tråkigt med Alshammar, riktigt tråkigt.

Inga höga förväntningar

Hur höga medaljförväntningar ska vi ha?

– Inte jättehöga förväntningar. Varje medalj är en bragd i sig med tanke på hur det har sett ut på förhand. Hade Emma Johansson tagit medalj i cykelloppet i går hade vi kunnat vända, hon kom sexa och gjorde ett bra lopp, så det gäller att ta tillvara på varje tillfälle men det har vi inte gjort hittills.

Det sticker i ögonen när nationer som Georgien, Kazakstan, Taipei och Uzbekistan ligger före oss i medaljligan, håller du med?

- Jag tycker inte det är någon fara. Länderna är utpräglade inom specifika sporter, så det är inga konstigheter. Men ser man ur ett helhetsperspektiv och hur vi fått fram specifika talanger är Sverige i det stora hela en bättre nation. Det blir så klart fokus när man tittar på medaljligan men det kan också vara missvisande ur det hänseendet.

"Har sig själv att skylla"

Kinesiskan Ye Shiwen gjorde en superspurt och på 400 meter medley och direkt kom fusk på tal. Är hon dopad?

- Tänker vi tanken är det tråkigt om man låter tanken bli en uppfattning, men vi ska tro på resultatet tills, eller rättare sagt, om motsatsen bevisas. Men tyvärr är jag likadan. Men idrotten har sig själv att skylla. När extraordinära resultat kommer, speciellt från länder som har en stark dopingtradition bakom sig, blir man extra misstänksam.

En som har dopingavstängning bakom sig är cyklisten Alexander Vinokourov och nu har han vunnit OS-guld. Är det rätt?

- Någonstans måste man ge folk en andra chans, är han ren nu är han en värdig vinnare. Men jag tycker det ger en sur eftersmak. Personligen skulle jag aldrig applådera åt en sån prestation. Vad man än säger ger det honom en fördel i dag också. Muskelminnet kommer ihåg hur det är att träna med den belastningen han hade då han var dopad. Det ger honom en fördel både fysiskt och mentalt för han har flyttat fram sina gränser. Nej, bort med honom.

Ett tyngdlyftningsfreak

En indiska kuppar sig in i OS-invigningen, är det möjligt?

- Jag har aldrig var med om det. Men det är en jäkla kalabalik där nere och det händer mycket. Det vet man själv när man är på konserter, att folk tar sig in på alla möjliga sätt. Men tur att det inte var någon galning den här gången utan en vettig person.

Vad ser du mest fram emot under resten av OS?

- För det första är jag en tyngdlyftningsfreak, det ser jag fram emot. Speciellt de tyngre viktklasserna. Men så klart är jag laddad inför friidrotten. Det finns några som kan överraska där, Michel Tornéus, Emma Green-Tregaro och Ebba Ljungmark. Men vi ska inte räkna med medaljer. Jag tycker vi ska fokusera på det som kommer underifrån. Vi har stora talanger som är med för att se och lära. Vi får se det som en start på något bra fram till Rio 2016. En medalj här skulle vara en stor bonus.

Vad ska vi göra för att rädda ett svenskt OS?

- SOK och ledarna har en viktig uppgift att hålla stämningen och fokus på topp, så man inte bli påverkad av de andra. Men vi behöver någon som höjer sin nivå och verkligen tar chansen och kanske kniper en medalj. En seglare kanske? Det skulle betyda oerhört mycket så vi får lite islossning.

Vem har bäst svensk medaljchans?

– Måste fortfarande säga Sara Sjöström, Rolf Göran Bengtsson är med och tampas där också.