I går bevisade de svenska handbollsherrarna att de inte bara har lyckats få en lyckoträff ett par gånger.

När de ställdes mot världens bästa lag - Frankrike - i OS-finalen så var de flera gånger nära att knäcka dem och med bara minuter kvar av matchen hade de ännu chansen.

– Det är lite blandade känslor, vi har gjort något stort som vi ska vara väldigt stolta över, samtidigt som vi också är väldigt nära i dag, säger Mattias Andersson.

"Funderingarna finns där"

Flensburgsmålvakten såg till att Sverige tog sig till finalen genom en lysande semifinal mot Ungern, men petades av Johan Sjöstrand i finalen. Nu vet han inte om det blir någon framtid i landslaget.

– Vi får se, säger Andersson.

Tvekar du?

– Ja det är klart man gör lite grann, man är ju inte bland de yngsta och man har rätt hög belastning i Flensburg. Det är klart att de funderingarna finns där.

"Känns helt rätt att sluta nu"

Även Mattias Gustafsson som inte har fått så många minuter på planen under OS är osäker på om det blir några fler landskamper.

– Vi får se, jag ska ta mig en funderare och känna efter lite själv och hur det känns med familj, säger Gustafsson.

Inför mästerskapet hade tre av Sveriges absolut största stjärnor: Kim Andersson, Magnus Jernemyr och Jonas Källman uttalat sig om att det här kunde vara deras sista mästerskap. Efter den stora framgången i London är det nu bara en av dem som är - ganska - tvärsäker.

– Det här är definitivt det sista - som det känns nu, säger Kim Andersson.

Du lägger ändå till, "som det känns nu"?

– Det är klart att jag inte kan svara på, om de är intresserade av att jag ska spela i landslaget om tre år så är kanske känslan en helt annan än vad den är i dag, men just nu så känns det helt rätt att sluta nu.

Källman har fått mersmak

Andersson var efter matchen mest besviken över hur nära de var guldet.

– Vi kommer tillbaka och är fan nära där i slutet, i mina ögon gör Abalo ett jäkla skitmål, ett jäkla flytmål där han lyckas tråckla in det i hörnan. Hade vi fått den bollen med oss hade det kanske sett annorlunda ut, säger Kim Andersson.

I går kväll firade han ändå silvret med att gå på avslutningsceremonin tillsammans med laget - men det blir ett sista känslofyllt dygn med för högernian som i dag sätter sig på planet hem.

– Jag ska kanske gråta en skvätt nu, när man pratar med sådana som Tobias Karlsson om vad man har gjort tillsammans så känns det ju... när jag tänker på det nu är man sentimental. Det kommer nog inte vara så kul när man vet att det är helt slut, säger Andersson.

Jonas Källman har däremot fått mersmak.

– Det är klart att man får lite blodad tand efter något sådant här. Det är ett fantastiskt gäng och framgång, men det återstår att se. Jag vill ta ett snack med Ola Lindgren och Staffan Olsson och se hur framtiden ser ut och vad de har tänkt sig, säger Källman.

Hur upplevde du finalen?

– Det är lite bittert just nu, men samtidigt så står vi upp hela matchen och krigar och kämpar. Det är ingen som kan ta ifrån oss att vi har gjort en bra turnering. Vi har visat att vi är ett bra lag och att vi har något fantastiskt på gång.

Även Jernemyr - som med sitt självuppoffrande försvarsspel var en av de stora anledningarna till att Sverige bara släppte in 22 mål i går - öppnar nu dörren lite.

– När det blir aktuellt med landslagssamlingar igen får man se vad kroppen och familjen säger. Efter matcherna mot Montenegro i VM-kvalet var handboll typ det tråkigaste som fanns och man ville bara sluta spela för gott. Nu är känslan en annan och jag är stolt över vad vi fixat det tillsammans.