Patrik Kittel hamnade i blåsväder i slutet av förra veckan, efter att det spreds bilder där han rider sin häst Scandic med en kontroversiell teknik.

Ridsättet kallas "rollkur" och är omdebatterat inom ridsporten. I korthet går tekniken ut på att hästen rids med mulen nära bringan.

Förespråkarna menar att rollkur inte påverkar hästen alls. Kritikerna menar att det är rent djurplågeri.

– Det handlar om ett etiskt förhållandesätt till hästen. Det står i djurskyddslagen att ett djur inte får utsättas för onödigt lidande. Och ett djur som tränas för tävling ska absolut inte utsättas för smärta och lidande, säger Emelie Deboussard, från arbetsgruppen för hästfrågor hos Djurens Rätt, Sveriges största djurrättsorganisation.

Och Djurens Rätt har stöd från forskningsvärlden i sin ståndpunkt. Forskning har visat att rollkur orsakar höga stressnivåer, begränsat synfält och skador på andningsvägar hos hästen.

"Blir apatiska"

Nyligen publicerades en studie från Internationella institutionen för ridsportsforskning, som påvisade att rollkur orsakar psykologiska skador för hästen.

När hästen rids, med trycket från ryttarens hand och drivande hjälp från skänklarna, utsätts den för dubbla signaler.

– Då har man sett att det kan skapa något som heter "inlärt hjälplöshet", säger Deboussard.

– Det innebär att den stress hästen upplever vänds inåt och att de blir mer eller mindre apatiska och stänger av.

Försvarsmekanism

Inom ridsporten är ett vanligt argument att en häst som mår dåligt skulle protestera.

– Men i dag har vi ju dels avlat fram hästar som ska fungera som bra ridhästar. Sedan är hästar av naturen samarbetsvilliga. Dessutom är de flockdjur och ett flockdjur som visar svaghet är det djur som rovdjuren tar. Så en försvarsmekanism hos hästar är att inte visa smärta.

Men varför tror du att ryttare använder den här tekniken då?

– Jag skulle säga att det är bristande kunskap om hästens biomekanik. Hur det fungerar i hästens kropp.

"Blir kritiserade"

Djurens Rätt är en remissinstans i sammanband med nya djurskyddslagar och sitter med i jordbruksverkets referensgrupp för hästfrågor. De har arbetat i många år för att få till ett ändrat förhållningssätt från ridsporten. Utan resultat.

– Vi försöker lägga fram alla våra uttalanden med en forskningsrapport i ryggen, trots det blir vi väldigt kritiserade. Inom ridsporten är man ovana att bli synade i sömmarna och de vill inte ta till sig det som forskas fram.

– Många har svårt att se att de skulle göra fel. De ignorerar det.