Flera av mina kollegor och supportrar tror fortfarande att Foppa kan bli den gamle Foppa igen. Vad folk glömmer är att han inte bara är artisten Foppa, han är också en 35-årig ung man som inte kan få ordning på sin onda fot.
Kraven och förväntningarna på Peter Forsberg är fullständigt orimliga.
Jag tycker synd om honom - men jag fruktar också att när denna cirkus är över är det allra mest synd om Modo.
110 journalister är ackrediterade till kvällens match mellan Modo och Skellefteå. Denver Post kommer till Örnsköldsvik.
Någon som tror allt detta är bra för Modo?
Knappast, va?

Modo ligger illa till, med åtta omgångar kvar är det bara två poäng ner till en kvalserieplats. Och inte ens en frisk Peter Forsberg kan göra underverk för ett lag utan en bra målvakt.
Är det något Modo behöver är det arbetsro och full fokus på varje match. Annars kan det vara kvalserien nästa och där kan verkligen allt hända, det har vi lärt oss.
Men Modo får inte lugn och ro. Modo får kaos. Med 110 journalister, utsålda matcher, publikhysteri och ett evinnerligt tjat om Foppa, Foppa, Foppa...
Risken är stor att Modo resten av säsongen kommer fajtas mot just detta kaos och ledare och spelare kastats mellan hopp och förtvivlan och den ständiga frågan:
- Kan Peter spela?

Ni minns väl att Colorado tröttnade på det läget. Klubben som en dag kommer hissa upp nummer 21 i taket i Pepsi Center, valde att inte skriva nytt kontrakt med en av sina största publikfavoriter genom tiderna. Colorado släppte frivilligt i väg Peter till Philadelphia. Utan att få någonting tillbaka. Huvudsakligen för att man inte längre orkade med frågan:
- Kan Peter spela?
Detta hände för snart fyra år sedan.
Nu slåss Modo för sitt liv i elitserien och Peter vill inget hellre än spela hockey igen. En farlig kombination om ni frågar mig.
En inte helt spelduglig Forsberg som vill för mycket har ställt till med problem för fler lag än Colorado.

Minns ni World Cup 2004? Sverige avslutade med att förlora 1-6 mot Tjeckien och buas ut av ett fullsatt Globen. En anledning till det nederlaget var att Hardy Nilsson matchade Peter Forsberg stenhårt - en Peter som inte var helt frisk.
Peter ville så gärna spela, Hardy ville så gärna se den gamle Foppa.
Den gången gick det bara inte.
En läsare skrev till mig att Forsberg aldrig skulle komma tillbaka om han inte vore 100 procent.
Det är tyvärr inte sant. En Foppa som inte var 100 procent var med i den World Cup-turneringen - som slutade med svenskt fiasko.
Inte ens efter gårdagens träning visste Peter om han kunde spela mot Skellefteå i kväll.

Vilket påminde mig om den klassiska landslagsträningen i Jönköping i fjol som slutade i totalt antiklimax.
Men visst tänk om Mikael Renberg åker fram till Peter på isen i tredje perioden i kväll och säger som Andreas Johansson sa när han mötte Foppa i en comeback i NHL för flera år sedan:
- Fan, Peter. Var du tvungen att göra comeback mot oss.

Det är klart jag unnar Peter att få avsluta som en mästare. Att stå med SM-bucklan i vår, med tårarna rinnande nedför kinderna och säga:
- Okej, nu har jag vunnit allt. Nu tackar jag för mig.
Det skulle han förtjäna.
Men allt vi kan göra nu är hoppas.
Hoppas att han kan spela match överhuvudtaget.