GÖTEBORG. Göran Karlström är ny tränare för Malmö Redhawks.
Det var på tiden.
Nu slipper laget i alla fall bli inblandat i allsvenskans bottenstrid.
När nyhetschef Eriksson vill ha en krönika om Malmö är min första reaktion:
- Är det någon som bryr sig längre?
Det är klart det är.
Det kom i alla fall 4314 åskådare till lagets senaste match i Percys palats med plats för 13 500. 9186 osålda biljetter, alltså. Flera av dem som var där höll säkert på Björklöven, dessutom.
Ja, herregud. Men okej, allvarligt talat:
Visst borde väl laget med största arenan finnas i högsta serien, det kan väl de flesta vara överens om.
Och jag lider med de fåtal hängivna Redhawks-supportar som finns kvar och det uppmärksammade "bråket" med Bobo Simensen var faktiskt inte farligare än att Bobo själv tappade tålamodet och skrek och gapade när han fick fullt rimliga frågor om hur det är möjligt att ett lag med Malmös ekonomiska möjligheter kan vara så uselt.
Att sen Bobo haft lätt för att tappa humöret kan man förstå. Hans tränartid är ännu ett dystert kapitel i den sorgliga dokusåpa som också går under namnet Malmö Redhawks.
Under lång tid visste Bobo (och spelarna som förstås tappade respekten för honom) att Malmö jagade en ny tränare och att både Hardy Nilsson och Leif Boork tackade nej.
Nu gör Malmö en nödlösning med en Karl-ström, som annars den här hockeysäsongen jobbat som elektriker i Danmark. Han och nye sidekicken Peo Larsson (skapligt pressad sportchef som ska vara med som assisterande coach) har coachat ihop förr.
Då gjorde de dunderfiasko i JVM. Sveriges sämsta genom tiderna.
Men lugn bara, med Malmö resten av säsongen är det i alla fall ett som är säkert.
Det kan inte bli sämre.
Själv var jag på plats i Scandinavium i går.
Det var väl inte direkt säsongens match. Men Luleås defensiv - de fem outtröttliga backarna och Modig längst bak är garantin att det blir slutspel för det här laget.
Jobbigt för Frölunda med Jonas Nordquists skada.
Andreas Karlsson är redan borta resten av säsongen och nu ska Frölunda försöka vinna guld utan två centrar av landslagsklass.
Tack och lov har man Joakim Andersson.
Men nu måste JVM-hjälten växa upp väldigt snabbt.