Det var lite av en Mike Tyson-fajt i går.
Ja, alltså när den amerikanske tungvikstlegenden var som allra grymmast, elakast - och bäst.
Då fick Don King & Co leta med ljus och lykta efter nån lirare som för en rejäl sedelbunt med dollars var villig att kliva in i ringen tillsammans med besten Tyson. En motståndare som före fajten också sa sig vara redo, som blinkande med ena ögat och sa att självför-troende var på topp - ja, som till och med lovade att slå ut Mike Tyson.
Men killen hade såklart egentligen ingen alls ordning på grejorna.
Han var givetvis skitnervös för att få stryk.
Och efter Tysons första hårda slag som träffade, så la han sig gärna raklång på canvasen - pustade ut och lät sig bli uträknad.
Det var IFK Göteborg- Djurgården i går.
Blåvitt knockade ett skitnödigt Djurgården på tre minuter.

Blåvitt-tränaren Stefan Rehn talade efteråt om att hur svårt det kunde ha varit för hemmalaget att kliva ut på en ny och fullsatt arena - inramningen på Gamla Ullevi i går var för övrigt mer än magnifik - och leverera.
Men jag tvivlar på att Rehn känner sina lirare så dåligt.
För de spelare som Rehn och Jonas Olsson förfogar över - unga som äldre - såg ut att njuta av den chansen från första sekund.
Det var en första halvlek, ja, en hel match, som var en 90 minuter lång fest.
Från att Pontus Wernbloom (briljant på planen) skämtade med en tv-kille sekunderna före avspark, till att Stefan Selakovic tryckte in 1- 0 efter tre minuter - och Ragnar Sigurdsson sköt 5- 0 från två kilometers håll.
Det var fest, det var utklassning - och det var inte bara Djurgårdens tränare Zoran Lukic som kände dofter av SM-guld i Göteborg i går.
Så här lät det på presskonferensen:
- Det ställs stora krav på våra grabbar, de har ju nästan hissats upp som favoriter, försökte Stefan Rehn.
- Är ni inte det? undrade Lukic.
- Nej, vi är ju inte det.
- INTE?
- Näe, det är Haglunds grabbar, sa Rehn.
Lukics svar blev bara en oförstående blick.
Det är säkert en tränartaktik för att lätta på trycket på Robin Söder, Tobias Hysén & Co.
Men jag tror inte grabbarna behöver den hjälpen.

Katastrofalt försvarsspel, obefintlig offensiv.
Zoran Lukic sa att den bästa medicinen nu är att bara att glömma 0- 6-förnedringen. Gå vidare.
Problemet är bara att Dif-spelarna verkar ha ett bra minne.
För det såg nämligen väldigt mycket ut som den hemska säsongen i fjol på planen i går.
När det tar emot, så viker man ner sig.
Självförtroendet dör lika snabbt som ett Tyson-offers i ringen.
Ett undantag - lagkaptenen Daniel Sjölund.
Då minns jag också något som sparkade tränaren Siggi Jónsson sa till mig när vi sågs för någon dryg vecka sedan.
- Det är viktigt att de börjar säsongen bra. Jag känner de flesta killarna i laget och jag känner till deras mentalitet. Självförtroendet tog stryk i fjol. Daniel Sjölund kommer bli otroligt viktig, men han kan inte axla hela skiten.
Usch, obehagliga ord att läsa i dag.