Det här ska vara början på något nytt.
Men nej. Jag kan bara se det sluta på ett sätt:
Det går åt helvete igen.
Och det gör mig ledsen.
Om Brynäs haft en firma med huliganer så hade hela klubbledningen tvingats gå under jorden för länge sen.
Om Marcus Birro varit brynäsare hade han börjat supa igen.
Om Brynäs haft lite klass och värdighet, då hade man inte firat att man överlevde kvalserien i fjol, som om man just vunnit SM-guld.
Fjolårets cirkus i Gävle var deprimerande.
Jag fick hundratals mejl från förtvivlade supportrar, de flesta höll med mig, en del andra skrev oförskämda mejl om att jag hatar Brynäs.
Trams.
Jag har sett långt över tusen matcher i över hundra arenor genom åren.
Många tillfällen har jag glömt och förträngt, men första matcherna i Gavlerinken minns jag som första matcherna i Montreal Forum och Madison Square Garden.
Brynäs i Gavlerinken - för mig är det något väldigt stort.
Något väldigt speciellt.
Hade det funnits ett Hockey Hall of Fame i Sverige, då hade tolvfaldiga svenska mästarna haft en helt egen avdelning.
Det är därför jag blir så ledsen och förbannad.
Den här klubben får inte styras av amatörer. Den här klubben får inte vara en lekplats för före detta spelare som inte kan få något annat jobb.
Brynäs IF får aldrig bli Ankeborgs IF.
Av Brynäs har vi rätt att kräva det bästa. Brynäs ska vara en proffsig förening som drivs kompetenta människor.
Det ska vara klass. Rakt igenom.
Inte en sportchef som sjukskriver sig när hela föreningen slåss för sin existens i kvalserien. Som sedan firar som alla andra när säsongen är slut och ännu värre... som fortfarande sitter kvar på sin post.
I NHL hade han fått sparken för länge sen.
Det som räddade Brynäs i våras var en 18-årig målvakt. Utan Jacob Markström hade Brynäs spelat i allsvenskan i dag och haft kronofogden som svåraste motståndare.
Det som kan rädda Brynäs den här säsongen är inte en toppkedja med två gamla gubbar (Ove Molin och Andreas Dackell) och en inköpt kanadensare (Stephen Dixon) som aldrig visat att han kan leda ett lag.
Det enda som kan rädda Brynäs är de unga spelarna, Markström och de andra talangerna kommer att matchas hårt av nye tränaren Niklas Czarnecki.
Czarnecki fick Bofors att överprestera och ta sig till kvalserien.
Han har några Bofors-typer i sitt lag nu också: såna som är beredda att göra vad som helst för sitt lag.
Jonathan Granström från Mora är en underskattad fighter, Mads Hansen gör sällan en dålig match och Lars Jonsson är en bra värvning.
Jag önskar att Daniel Widing kunde bli en sån spelare också, men än så länge är han det bara ibland.
Niclas Andersén ska bli spännande att följa. Liksom Johan Alcén.
Kvalserien blir det igen. Ett helvete blir det igen.
Men med fler pigga kids och färre trötta gubbar kan i alla fall Brynäs överleva.
