Foto: Sören Karlsson
 Foto: Sören Karlsson

Legendarerna fyller 60: "Är ett unikt gäng"

Publicerad

En blondlockig tennisstjärna, en osvensk sprinter, en oberäknelig brottare, en motsträvig längdkung och tidernas kanske mest tystlåtna slalommästare.

De fem 56:orna vinner svenska folkets kärlek tack vare osannolika idrottsframgångar under 70- och 80-talet.

I år fyller fyra av dem 60.

– De är ett unikt gäng, konstaterar sportjournalisten Christer Ulfbåge, som bevakat flera av 56:ornas största ögonblick.

I juli 1980 står den svenska tennisstjärnan Björn Borg på toppen av sin karriär. En hel idrottsvärld riktar sitt fokus på Wimbledon-finalen. Borg besegrar rivalen John McEnroe med sitt berömda Donnay-racket i trä, och tar sin femte Wimbledon-titel.

Samma år sätter ytterligare fyra svenskar sitt avtryck på den internationella sportscenen.

Stig Strand och Ingemar Stenmark.Foto: Robban Andersson

Ingemar Stenmark tar två OS-guld i Lake Placid, där också Thomas Wassberg får kliva högst upp på pallen. Linda Haglund är på väg mot medalj 100 meter i OS i Moskva, men slutar fyra. Även Frank Andersson missar pallen i Ryssland, men kan revanschera sig på EM samma år och ta silver.

De fem har en sak gemensamt, utöver att de alla tillhör skaran av Sveriges mest framgångsrika idrottare genom tiderna. Samtliga föddes 1956.

"Det chockade mig att Ingemar tackade ja"

56:orna är legendarer i Sverige, men spenderar numera den mesta av sin tid i medieskugga. Med några få undantag. Frank Andersson dyker ibland upp i reklamfilmer och underhållningsprogram på tv, och har precis som Ingemark Stenmark, Thomas Wassberg och Linda Haglund deltagit i "Mästarnas Mästare" i SVT.

Andersson, Haglund och Stenmark har också synts i TV4:s fredagsunderhållning "Let's Dance".

– Det chockade mig att Ingemar tackade ja till "Let's Dance". När jag hörde det först tänkte jag: "Det kan inte vara sant", säger Stenmarks vän och tidigare landslagskollega Stig Strand.

– Jag tänkte att de måste ha betalat honom mycket pengar för att ställa upp, skrattar den förre konkurrenten Phil Mahre på telefon från skidcentret Deer Valley utanför Salt Lake City.

 

 

1974 slår en 18-årig Ingemark Stenmark igenom med dunder och brak i den alpina världscupen, när han tar hem slalomen i italienska Madonna di Campiglio. Svensken ligger 1,69 sekunder bakom den brunbrände amerikanen Geoff Bruce inför det andra åket. Med sin hemmastickade toppluva på huvudet presenterar sig Stenmark för en hel skidvärld, när han i det andra åket tar in försprånget - och vinner med 19 hundradelar.

– Han hade en otrolig förmåga att komma bakifrån, säger Phil Mahre, som var en av Stenmarks största konkurrenter under karriären, tillsammans med sin tvillingbror Steve.

Svenska folket följer minsta sväng som Tärnaby-sonen tar i skidbackar runtom i Europa och Nordamerika. Skollektioner avbryts, värnpliktiga släpper sina vapen och politiker blir oanträffbara när Tärnaby-sonen gör succé i OS, VM och världscupen.

Foto: Wilfried Witters

Stenmark är så pass överlägsen i den totala världscupen att reglerna görs om för att underlätta för konkurrenterna. De nya reglerna säger att man även måste delta i super-G och störtlopp, för att ha en chans på totalen.

– Man gjorde det för att rädda sporten, säger Stig Strand.

Stenmark gör endast ett tafatt försök i fartgrenarna, men de 86 världscupsegrar han tar ihop i slalom och storslalom är siffror som ännu ingen lyckats överträffa. Året efter att Stenmark avslutar sin karriär ändras reglerna tillbaka.

På Idrottsgalan 2000 får Stenmark, i rödsvartrandig slips, ta emot priset som Sverige näst bästa idrottare under 1900-talet. Björn Borg får ta emot priset som århundradets allra främsta.

Till vardags jobbar Stenmark i PR-branschen och har en hel del att göra med företag är kopplade till skidvärlden. Han har valt att inte ta någon stor plats medialt. Något som också var synonymt med honom under tiden som aktiv. Den alpina stjärnan är, utöver framgångarna, i stor utsträckning ihågkommen för sin blyghet.

– Vi kallade honom för "The Silent Swede", säger Phil Mahre.

 

 

Om Ingemar Stenmark var blyg och tystlåten var Frank Andersson den totala motsatsen.Foto: Mikael Sjöberg

 

Om Ingemar Stenmark var blyg, tystlåten och försiktig får Frank Andersson räknas som hans totala motsats.

Brottaren från Trollhättan har bjudit på mer utsvävande citat och minnesvärda anekdoter än de flesta kända svenskar. Ett exempel är när Expressens Mats Olsson träffade honom under OS i Los Angeles 1984. Andersson hade varit borta i Las Vegas några dagar i stället för att träna med de andra brottarna i OS-byn. Förklaringen?

– Kuken måste ha sitt.

Bara dagar senare blir Frank Andersson olympisk bronsmedaljör i grekisk-romersk brottning. En medalj som Frank använder som betalning under en taxiresa, en sen natt några dagar senare.

– Man vet aldrig var man har Frank, säger Christer Ulfbåge, mångårig sportjournalist på såväl SR som SVT.

Frank Anderssons allra första VM-guld 1977 är ett av svensk idrotts största ögonblick.

"Jag satt och grät innan matchen"

Vägen dit är tuff. 21-åringen har ont, tvingas ta flera smärtstillande sprutor i armen, och är nära att ge upp.

– Jag satt och grät innan matchen mot Stojan Nikolov, berättar Frank för SVT.

Men det tar bara tre minuter innan Andersson kan rygglägga bulgaren Nikolov, och är klar för final mot Petre Dicu. Där kan han säkra guldet, efter att ha fått omkull rumänen med en halvnelson.

Trollhättan-sonen sträcker armarna i skyn och tar emot en stående ovation från hemmapubliken, där den svenske kungen Carl XVI Gustafs belåtna leende fångas upp av tv-kamerorna.

Knappt 30 år senare är Andersson gäst i Fredrik Wikingsson och Filip Hammars intervjuprogram "Ett Herrans Liv". Där kommer den tidigare brottaren med ett överraskande avslöjande.

– Jag har spelat rysk roulett. Jag var den enda som prövade och vann 50 000 kronor, berättar han i Kanal 5-programmet.

Historien resulterar i en av flera skandalomsusande rubriker som kantat stora delar av Anderssons karriär. Tränaren Pelle Svensson bröt med Andersson efter de många incidenterna, som involverat misshandelsdom, doping och droger – men vill i dag framhålla Franks talang.

– Om den mannen hade skött sig hade han tagit betydligt fler guld än han gjorde. Han är utan tvekan en av världens bästa brottare genom tiderna, säger Svensson till Sundsvalls Tidning.

Frank Andersson har inte gått att nå för en intervju till den här artikeln.

 

 

Två månader innan Frank Andersson tar sitt första VM-guld blir Björn Borg världsetta för första gången i karriären. I ett senare skede av sin karriär kommer tennisstjärnan att ligga etta på tronen 109 veckor i rad.

Som ung börjar Borg nöta tennis på den gröna garageporten hemma i Södertälje, och bara 17 år gammal gör han debut i sportens absoluta finrum: Wimbledon. Den ljuslockiga stjärnan väcker starka känslor hos delar av publiken, och får poliseskort för att överhuvudtaget kunna förflytta sig inne på arenan.

Den gången tar det slut i kvartsfinalen, men Borg får anledning att segerjubla hela fem gånger inne på centercourten i London. Borg tar hem sina titlar i rad, mellan 1976 och 1980, och i dag är det endast Roger Federer som lyckats upprepa den bedriften.

Segern nummer fem i den prestigefyllda turneringen kommer efter en riktig rysarmatch mot rivalen John McEnroe, som iförd ett illrött pannband pressar Borg till spetsen av hans kapacitet. Flera tennisexperter har utsett matchen till en av de bästa matcherna genom tiderna.

Borg har totalt sju matchbollar i det fjärde setet, men McEnroe tvingar fram ett skiljeset efter 18-16. Väl där besegrar Borg den eldige amerikanen med 8-6.

– Jag minns att jag satt på läktaren, och var fysiskt illamående. Så spännande var det, säger tennisoraklet Björn Hellberg.

I dag lever Borg ett undandraget liv tillsammans med sin familj. 59-åringen har en egen tennisbana på strandtomten i Värmdö, där han bor granne med artisten Markoolio.

För yngre generationer är Borg kanske nästan lika känd för sina underkläder som för sina framgångar som tennisspelare. Numera har Borg dock ingenting att göra med klädkollektionen som är uppkallad efter honom. 2006 såldes varumärket för 124 miljoner kronor.

För två år sedan köpte Södertälje kommun garageporten som fostrade Borg som ung, för 150 000 kronor.

 


Thomas Wassberg med två guld och två silver från VM 1987.Foto: Sören Karlsson

Björn Borg har fått bragdguldet två gånger. 1974 tog han emot det ensam, och 1978 delade han priset med Ingemark Stenmark.

Den senare gången reagerar skidlegendaren Thomas Wassberg starkt. Han menar att Sven-Åke Lundbäck skulle ha prisats för sina dubbla VM-guld i Lahtis 1978. Därför vägrar Wassberg att ta emot priset när han själv tilldelades det 1980.

Wassberg sticker ut som svensk idrottare. Med is i skägget far han fram i skidspåren, och med sin stundtals vresiga framtoning vinner han svenska folkets kärlek.

Wassberg: "Det var nästan hopplöst"

När SPORT-Expressen frågar Wassberg om det finns något särskilt ögonblick han minns från karriären svarar han:

– Inte direkt.

Ett lopp som brukar kopplas ihop med Wassberg är 15 kilometer klassiskt i OS i Lake Placid 1980, där Wassberg vinner guld. Wassberg besegrar Juha Mieto med en hundradel, och tårarna rinner ner för finländarens skäggprydda kinder när det står klart att han slutar tvåa. Men Thomas Wassberg anser inte att en hundradel är en tillräckligt stor segermarginal och vill dela guldet, något som inte är möjligt.

– Det är ju så knapp skillnad, att det skulle avgöra, säger Wassberg.

Efter karriären har värmlänningen fortsatt att engagera sig i skidsporten. Wassberg har jobbat som tränare i klubben Åsarna, och jobbar ofta med att preparera spåren under diverse skidtävlingar i Sverige. Under VM i Falun möttes Wassberg av stor kritik i sin roll som vice banchef. Norrmännen anklagade Wassberg för att inte salta spåren, något som skapade lösa förhållanden.

– Det var nästan hopplöst, har Wassberg tidigare sagt.

 

Linda Haglund gick bort i november 2015.

En av 56:orna får aldrig uppleva sin 60-årsdag. Linda Haglund avled i cancer den 21 november 2015, bara dagar efter att hon fått diagnosen.

– Vi har mist en underbar människa, sa Björn Borg efter beskedet.

Under sin tid som aktiv sticker Linda Haglund ut på flera sätt.

Dels är hon Sveriges mest framgångsrika sprinter genom tiderna, och hennes svenska rekord på 60, 100 och 200 meter står sig fortfarande. Med sina kastanjebruna flätor piskandes mot ryggen är Haglund snubblande nära en medalj på OS i Moskva 1980, men slutar fyra. Det är Sveriges främsta sprintinsats genom tiderna.

Foto: Roger Tillberg

Hon har även beskrivits som en "osvensk svensk" idrottskvinna, kaxig och rapp i käften.

– Hon är ju fortfarande Sveriges snabbaste kvinna. Som idrottskvinna var hon väldigt stor, sa ex-höjdhopparen Patrik Sjöberg efter dödsfallet.

Men den karismatiska stockholmstjejen blev också Sveriges första dopingfall, något som kom att överskugga hennes prestationer på löparbanorna.

– Det är problematiskt med hennes dopingavstängning, säger Christer Ulfbåge, som bevakade SM-tävlingarna i Skövde där Haglund lämnade ett positivt dopingprov.

 

 

Trots att Haglunds resultat har blivit ifrågasatta efter dopingavslöjandet, skrev hon in sig i svensk idrottshistoria för alltid. Tillsammans med Stenmark, Borg, Andersson och Wassberg utgör hon ett idrottsfenomen som med största sannolikhet aldrig kommer att få någon motsvarighet.

– Jag har svårt att tro det. De är ett helt unikt gäng, säger Christer Ulfbåge.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida
ANNONS: