I en opinionsundersökning som presenteras i norska Dagbladet i dag uttrycker norska folket sitt tvivel på att landets längdstjärnor är "rena". Samtidigt OS-laddar Ingvild Flugstad, Therese Johaug och Marit Björgen i Seiser Alm. Foto: Nils Petter Nilsson
I en opinionsundersökning som presenteras i norska Dagbladet i dag uttrycker norska folket sitt tvivel på att landets längdstjärnor är "rena". Samtidigt OS-laddar Ingvild Flugstad, Therese Johaug och Marit Björgen i Seiser Alm.  Foto: Nils Petter Nilsson

Norska folkets dom: "Åkarna dopar sig"

Publicerad

SEISER ALM. Det norska folkets dom är hård.

Bara 22 procent tror att norsk längdåkning på elitnivå är helt fri från doping.

- Jag tror att vi får räkna med att det alltid finns de som misstror oss, säger damlandslagets förbundskapten Egil Kristiansen.

Det är tidningen Dagbladet som i dag presenterar en opinionsundersökning gjord av Synovate MMI.

Frågan som ställdes:

"Tror du att doping förekommer ofta, av och till, sällan eller aldrig i norsk längdåkning på elitnivå?"

Svaren var - i alla fall ur svensk synvinkel - anmärkningsvärda. Förutom de sju procent som avstod från att svara blev resultatet så här:

4 procent valde alternativet "ofta".

24 procent "av och till".

43 procent "sällan".

Men bara 22 procent "aldrig".

- Oavsett hur ofta vi testas eller hur mycket öppenhet vi visar, finns det alltid de som misstror oss. Så är det bara, säger Egil Kristiansen till Dagbladet.

Kristiansen fortsätter:

- Men vi lägger ingen energi på detta. Vi vet med oss själva att vi är rena.

"Vi vet att vi är rena"

Eldar Rönning, norskt guldhopp på bland annat 15 kilometer i Sotji, har samma åsikt.

- Vi vet ju att vi är rena, och personligen känner jag mig ganska trygg i att det även gäller mina konkurrenter, säger Rönning till Dagbladet.

Sprintstjärnan Ola Vigen Hattestad:

- Jag tycker det är väldigt tråkigt att någon kan tro att det fuskas i norsk toppidrott. Jag kan garantera att jag aldrig sett något sånt förekomma.

Doping har alltid varit ett glödhett debattämne i Norge. Inte minst under de senaste åren då såväl svenska som finska tv-dokumentärer ifrågasatt norska skidstjärnors blodvärden.

Och för bara några veckor sedan kom boken "Den stora dopingbluffen", skriven av Mats Drange, tidigare anställd på Antidoping Norge. I boken skriver Drange - utan att peka ut någon med namn - att han är övertygad om att norska elitidrottsmän varit dopade utan att ha fastnat i någon kontroll.

De anonyma anklagelserna är något de norska skidstjärnorna nu tröttnat rejält på.

- Jag kan erkänna att jag kan känna mig provocerad när det kommer anonyma påståenden som i den där boken. Men detta är väl något vi får leva med, är jag rädd, säger Eldar Rönning.

Det norska skidförbundet väljer dock att bedöma resultatet av Dagbladets undersökning som förhållandevis positivt.

Presidenten: "Bra siffror"

Att 65 procent tror att norska elitåkare dopar sig "sällan" eller "aldrig" menar skidpresidenten Erik Röste är bra siffror.

- Det glädjer mig att den norska opinionen litar på våra längdåkare. Det förtjänar de, säger Röste till Dagbladet.

Och det är klart, jämför man med tilltron till norska idrottare i stort klarar sig längdåkningen bra.

I Dagbladets opinionsundersökning ställdes exakt samma dopingfråga om norsk toppidrott i allmänhet.

Bara sex procent valde då svarsalternativet "Aldrig".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag