Foto: / BILDBYRÅN
 Foto: / BILDBYRÅN

Maria Rydqvist: Mensen har inte hittat sin plats på arenan

Publicerad

Vi är vana att berätta det mesta om vår kropp. Analysera alla detaljer.

Hur vi toppat formen inför mästerskapet. Reagerat på omställningen efter höjden.

Vi analyserar in i minsta detalj, men undviker medvetet det naturligaste i världen. Vi snackar form, taktik och före. Hur vi tänker om banan och tror om våra konkurrenter.

Hur vore det istället om jag plötsligt säger något helt annat?

Om något märkbart utanför mallen. Om jag berättar om hur dubbelvikt av mensvärk jag var inför starten på loppet. Hur huvudet sprängde av PMS-migrän, eller hur mycket extra vätska jag fick släpa runt i kroppen den här dagen.

Trots att jag kört snart 20 säsonger sedan mensdebuten känns det som en rätt ordentlig tröskel innan jag med micken under munnen verkligen skulle skylla ett dåligt lopp på mens.

Innan jag skulle uttrycka det mest explicit kvinnliga, i en manligt normerad skidvärld.

Trots att en tredjedel av det kvinnliga startfältet berörs under pågående mästerskap. Och för vissa rentav påverkar dem mer än bakhala skidor och taktiska missar,

är det inte fullt normaliserat att prata PMS och kvinnokroppsrealiteter just här, just så.

Inte kan jag väl å ena sidan tala om den kvinnliga kroppen som ett hinder och i nästa hävda att vi ändå ska köra femmil?

Ska vi idrotta får vi väl helt enkelt anpassa oss?

Trä på oss de kritvita dräkterna.

Klämma in oss på de två toaletterna vid starten, med slut på papper och rinnande vatten.

Kunde inte låta bli att smajla

I år har vi i alla fall fått ett blått fält baktill som vi tacksamt har bejakat under den gångna vintern.

Men jag kunde inte låta bli att smajla när jag läste den befriande Instagram-posten från VM-debutanten dagen före premiären.

”Dans mot PMS är bästa medicinen”, skrev Anna Dyvik.

Ett avbräck från den förväntade vanliga.

Ett hopp om att kunna lyfta även det lika angelägna.

Att mensen inträffar under mästerskapet är inget man jublar över för det mesta.

Stressigt innan start. Svårt att hinna byta.

Vätskefylld och seg. Illamående och ont i magen. Humöret långt ifrån topp, trött och off-the-limit.

”Jag kände mig mycket bättre på tävlingsdagen. Mensen kom dagen innan och då var jag lite nedstämd. Men på tävlingen var det bra igen.

Det var väl inte så kul när jag förstod att mensen skulle infalla under VM. Men att förskjuta den funkar inte alls för mig. Det blir bara konstigt”, berättar Anna.

Många idrottare äter p-piller för att kunna styra mensen och ta kontroll över när den infaller. Men många vill inte äta p-piller och mår heller inte särskilt bra av det.

Plötsligt kommer mensen två dagar för tidigt ändå och så har man varken bindor eller tamponger med till tävlingsplatsen.

Inga mensskydd i läkarväskan. Inga mensskydd i vallatrailern.

Då är det bara att hoppas att någon av de andra fyra, fem svenskorna också har mens så att man slipper den paniken.

Mens och prestation.

Formtopp och PMS.

Hur många skjuter upp den?

Vad vet vi egentligen om kvinnliga skidåkares form under menstruationen?

Hur många av medaljörerna hade mens under VM och hur många skjuter istället upp den under mästerskap? Hur många av de startande har inte ens någon mens under hela tävlingssäsongen?

Trots att jag tävlat 12-13 år i landslaget känns det som att jag fortfarande inte riktigt vet.

Som att ingen annan heller riktigt vet.

Som att det något vi får sköta någon annanstans.

Prata om i andra sammanhang.

Mensen har inte hittat sin plats på idrottsarenan. I läkarväskan. Eller i vallatrailern.

Kanske får vi helt enkelt anpassa oss om vi inte ska avvika alltför mycket.

Maria Rydqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag