2014 - ETT KALASÅR. Zlatan Ibrahimovic och Petter Northug i all ära - de senaste årens ettor på SPORT-Expressens 100-lista över de hetaste idrottarna rår inte på Charlotte Kalla. "Ordet girlpower klingar bra i mina öron igen", säger 2014 års dominant. Foto: NILS PETTER NILSSON Foto: Nils Petter Nilsson
2014 - ETT KALASÅR. Zlatan Ibrahimovic och Petter Northug i all ära - de senaste årens ettor på SPORT-Expressens 100-lista över de hetaste idrottarna rår inte på Charlotte Kalla. "Ordet girlpower klingar bra i mina öron igen", säger 2014 års dominant. Foto: NILS PETTER NILSSON Foto: Nils Petter Nilsson

Kalla: "Jag blir väldigt stolt när jag hör det"

Publicerad

DAVOS. Den röda tronen står där.
Charlotte Kalla, 27, provsitter den först lite försiktigt. Och säger:
- Vad var det för min Petter hade på den där bilden? Kan jag få se?
Kalla tittar. Sätter till sig. Lyfter på hakan. Snörper lite på munnen. Och rätar på ryggen.
Drottningen har tagit sin plats.

Det är möjligen inte särskilt överraskande att det är Charlotte Kalla som toppar SPORT-Expressens lista över Sveriges 100 hetaste idrottare det här året.

Egentligen är det mer överraskande att det är första gången.

Ända sedan den där klättringen uppför en italiensk slalombacke i januari 2008 (med en frustande Gunde Svan vid sin sida) har annars Charlotte Kalla haft en given plats bland svensk idrotts stora.

Men aldrig som nummer ett.

Den platsen har de senaste sex åren i stället fullständigt dominerats av två tja, rätt machofyllda herrar.

Zlatan Ibrahimovic, sex gånger om.

Petter Northug, en gång.

Men sorry, mina herrar.

Nu är scenen vikt för lite norrländsk girlpower.

"Blir väldigt stolt när jag hör det"

- Till slut blev det ju ganska...skämmigt. Lite som "Men gud, hur kunde jag vara så uppslukad av det?"

Charlotte Kalla skakar leende på huvudet. Och börjar skratta.

Samtalsämnet?

Girlpower.

Den "skämmiga" delen av ämnet?

Spice Girls.

- Det var det första jag tänkte på när du sa ordet. De tillhörde ju min uppväxt, på lågstadiet var ju Spice Girls det häftigaste som fanns, säger Kalla.

Och i dag?

- Nä, nä. De finns inte med på någon spellista längre.

Charlotte Kalla funderar en stund innan hon fortsätter:

- Men i dag tycker jag att ordet girlpower klingar bra i mina öron igen. Jag lever ju i en sådan miljö där det är många tjejer som hela tiden kliver fram.

Själv då? Känner du dig som en kvinnlig förebild i dag?

- Ja, på sätt och vis så gör jag väl det. Och jag blir väldigt stolt när jag får höra att yngre tjejer inspireras av mig.

Charlotte Kalla pratar sedan om vikten av ha kvinnliga förebilder. Någon att identifiera sig med. Någon som haft en dröm - och sedan följt den.

Vilka har varit dina egna kvinnliga förebilder?

- Lina Andersson när det handlar om idrott. Annars? Mamma och mina mostrar, till exempel.

Och bland mer offentliga personer?

- Det finns massvis. Men vem ska jag säga?

Charlotte Kalla blir tyst. Sekunderna tickar förbi.

Så till slut:

- Men...fredagspodden med Hanna (Widell) och Amanda (Schulman) tycker jag är inspirerande, säger Kalla.

Varför det?

- För att de bjussar på sig själva och ändå lyckas behålla sin integritet. Och vågar ta upp ämnen de kanske själva inte är så jättestolta över.

Kalla fortsätter:

- Jag tycker det är modigt att våga vara sig själv även offentligt.

Om vi vänder lite på ämnet. Finns det tillfällen när du känt dig orättvist behandlad på grund av du är kvinna?

- Nog har det varit en del situationer, säger Kalla.

När då?

- Ibland förväntas du att ta en viss roll bara för att du är tjej. Blir bemött annorlunda. Jag kan fundera över det, varför man alltid ska behöva hamna i den rollen.

Kan du beskriva denna "roll"?

- Lite "pappa-pratar-med-flicka"-roll. Där det är underförstått att mannen är så mycket bättre vetande. Och du vet att en kille aldrig skulle bemötas med samma tonläge.

Det låter mästrande. Och förminskande.

- Mmm, lite så. Som att det skulle vara självklart att män alltid ska vara de som styr, de som vet bäst, de som vet mest.

Hur reagerar du när sånt händer?

- Jag brukar mest känna att "Oj, nu hamnade jag där igen". Och sedan reflektera över varför det kunde bli så.

Kan du ge ett konkret exempel?

- Nej, säger Charlotte Kalla.

Och fortsätter:

- Det vill jag inte.

"Aldrig igenkänd här"

Utanför Hotel Seehofs panoramafönster i Davos knatar turister förbi med skidpar slängda över axlarna på väg mot kabinbanan en bit bort.

De få som noterar den mörkhåriga 27-åringen i soffan innanför fönstret gör ingen min av att känna igen henne.

- Nej, här nere blir jag aldrig igenkänd. Och det är väldigt skönt, säger Charlotte Kalla.

I Sverige är det förstås annorlunda.

Dels beroende på OS-guldet i Vancouver 2010. Men kanske framför allt beroende på två andra tillfällen då Charlotte Kalla fick nationen att så gott som stanna:

6 januari 2008. Val di Fiemme, Italien.

Japp. Den där klättringen uppför slalombacken igen, med en vrålande Gunde Svan vid sin sida. Sveriges första - och hittills enda - seger i Tour de Ski. Och den kom redan som 20-åring.

15 februari 2014. Sotji, Ryssland.

Dagen då det omöjliga blev verklighet. När hela de olympiska spelens största guldfavorit (Norge) inte ens fick medalj - och i stället Sverige vann OS-guldet efter den där sanslösa slutsträckan.

- De finns likheter mellan de två dagarna, säger Charlotte Kalla.

På vilket sätt?

- Att det var så oväntat. Jag hade ju inte förväntat mig att vi skulle vinna stafetten. Och touren? Det var första gången jag var med. Målet vara bara att försöka överleva.

Tiden direkt efteråt de här dagarna då?

- Där var det stor skillnad. 2008 hann jag egentligen aldrig vare sig reflektera eller reagera över hur stort det skulle bli. Jag bara landade i allt hemma i Sverige dagen efter. Och det var omtumlande.

- I Sotji var vi fler som delade på uppmärksamheten. Elva medaljörer på planet hem. Och i dag har jag skaffat mig strategier för få allt som jag vill ha det runt omkring mig.

Och blivit bättre på att säga nej.

- Precis.

Under de år som skiljer segern i Tour de ski och OS i Sotji har de svenska tv-tittarna haft lång tid på sig att skaffa sig en bild av Charlotte Kalla.

Lika väl som de känner till det bländvita leendet efter en framgång, lika välbekanta är de svarta ögonen när något gått fel.

- Det är säkert så många ser mig. Men riktigt så svart eller vitt är ju inte mitt vanliga liv.

Vilken bild av dig själv vill du förmedla utåt?

- Tja, förra säsongen handlade mycket om beslutsamhet.

Så vad var det du ville mest av allt?

- Den stora drivkraften var drömmen om en individuell OS-medalj. Men i dag får jag nästan aldrig prata om de två OS-silvren. De blev ju överskuggade av stafettguldet.

- Men jag vågade hålla fast vid min dröm. Och lyckades.

Att du höll fast vid din övertygelse - och det gav två individuella medaljer; Är det vad du egentligen är mest stolt över i hela din karriär?

- Ja, det är det.

Som skidåkare framstår du ju som extremt målinriktad. Är du en mer osäker person i vardagen?

- Ja, definitivt.

Vad är det som gör dig osäker?

- Mycket hänger nog på ett sätt ihop med mina framgångar. På hur de gjort mig till en offentlig person.

Nu förstår jag inte riktigt.

- Jo, men på något sätt känns det som att jag tvingas lära mig så mycket mer om mig själv än en "vanlig person."

Jag förstår nog fortfarande inte exakt vad du menar.

- Jag tror det går att jämföra med en person som är väldigt framgångsrik i sitt yrkesliv. Som tar stora kliv i karriären, hamnar i en hög position. Och väl där förväntas ha svar på så mycket.

Okej. Nu klarnar det. Du pratar om att bli ständigt intervjuad.

- Ja. Och jag kan uppleva det som jobbigt. För nog vill jag ju gärna kunna svara på alla frågor jag får.

- Men...har jag inte ens ställt mig själv frågan tidigare kan det vara väldigt frustrerande att försöka hitta rätt svar snabbt, säger Kalla.

Det låter lite som att gå i ständig analys. Att hela tiden behöva svara på frågor om sig själv.

- Lite så blir det. Och det tar på krafterna att hela tiden behöva analysera och värdera sig själv.

Charlotte Kalla tar sedan upp en presskonferens tre dagar tidigare i Davos som exempel.

Vi var ett knappt tiotal reportrar på plats. Det hela var över på sisådär tio minuter. Och i efterhand skulle jag kunna beskriva presskonferensen med ord som "snäll", "ordinär" och "nyhetsfattig".

Men Charlotte Kalla beskriver något helt annat.

- Efteråt kände jag bara "Vad fasen? Jag var ju på så mycket bättre humör i går? Varför ska det här få mig att må sämre?"

Ja, varför? Jag upplevde allt som bara en ganska alldaglig frågestund. En sådan du varit med om hundratals gånger förut.

- Jag vet faktiskt inte riktigt vad det var. Kan inte säga att det var någon enskild fråga. Men det var något.

Kalla lutar sig tillbaka i soffan.

- Nä, det är bra mycket skönare att bara få vara sig själv. Slippa behöva hålla på och spekulera hela tiden.

Fick slita med motivationen

Fotograferingen äger rum en trappa upp i hotellet. Charlotte Kalla ser som vanligt hur bekväm ut som helst framför Nils Petter Nilssons kamera.

Men så har Charlotte Kalla haft gott om möjligheter till träning. Under 2014 har utmärkelser och fotosessioner varit en återkommande del av hennes vardag.

- Och det hade man inte riktigt grepp om när man åkte hem från Sotji, säger Kalla mellan blixtarna.

Det kanske inte enbart är positivt?

- Nja, det blir ju så att jag fortfarande får leva kvar i framgångarna från förra säsongen. Fast jag egentligen från någon gång i maj bara ville titta framåt.

Ett par dagar före intervjun med Charlotte Kalla berättade norskan Marit Björgen för mig om sin svenska väns jobbiga försäsong.

- Jag vet att Charlotte fick slita hårt med motivationen i sommar, sa norskan.

Har Björgen rätt? Var det så?

- Ja. Jag tycker det var svårt, säger Charlotte Kalla.

Varför?

- Det blev så mycket ståhej efter OS. Så många fina erbjudande man egentligen ville tacka ja till. Det blev lockande att inte enbart träna, säger Charlotte Kalla.

Var det till och med din jobbigaste försäsong?

- Ja. I alla fall med tanke på att det borde ha varit självklart att motivationen skulle vara skyhög när det är ett VM på hemmaplan som väntar.

- Men det var det inte.

Nu är det december. Säsongen i full gång. Resultatmässigt har den startat hyggligt för Charlotte Kalla - men heller inte mer.

Men Tärendös egen superstjärna verkar inte speciellt stressad över att de riktiga toppresultaten uteblivit. Kanske beroende på att hon ju vet hur den förra slutade.

Med dubbla OS-silver.

Med OS-guld.

Med Bragdguld.

Och med en plats längst upp på listan över Sveriges hetaste idrottare.

Förresten, om du själv satte ihop en lista över världens hetaste idrottsstjärnor i dag. Vem skulle vara nummer ett?

- Usain Bolt. Det är så häftigt att se hur snabbt det är möjligt att springa 100 meter. Det skulle vara coolt att få se honom springa på plats någon gång, säger Kalla.

På tal om superstars. Du spelade en del basket i Tärendö på 90-talet. Vad hette idolen då? Michael Jordan, eller?

- Nä, nä. Då tyckte jag det var häftigare än NBA att åka de 22 milen till Luleå och titta på Plannja och Luleå Basket.

Jaså?

- Jo. Och...Eric Elliott i Plannja var faktiskt en idol för mig.

Intervjuer kan sluta på alla möjliga sätt.

Men att den här skulle sluta med en liten bolltrollare från Michigan såg jag faktiskt inte riktigt komma.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida