Jenny Olsson var en av världens främsta juniorer under 90-talet och vann bland annat JVM-guld. Under början av 2000-talet var hon bofast i längdskidlandslaget och hennes största framgång var en femteplats på VM i Val di Fiemme.

"Ingen tog henne på allvar"

2005 drabbades Jenny Olsson av ett förstadium till bröstcancer och fick operera bort ena bröstet. Då valde hon att avsluta karriären.

– De sa då att det var snälla cancerceller och ofarligt. Men om det nu var så ofarligt borde det inte sluta så här, säger hennes mamma Karin Olsson.

När Jenny Olsson avled den 15 april i år hade cancern spridit sig i stora delar av kroppen.

Efter dotterns död läste Karin Olsson igenom läkarjournalerna och gjorde en skrämmande upptäckt.

– Hon hade uppsökt läkare upprepade gånger, där hon har känt konstiga saker i sin kropp och nämnt att hon har opererats. Men ingen tog henne på allvar.

"Litade på läkarna"

Under hösten 2008 blev Jenny Olsson gravid. Då uppsökte hon läkare och klagade på smärtor i bröstkorgen och lymfkörtlarna.

– Hon hade känt det här redan innan hon blev gravid. Under graviditeten sökte hon hjälp upprepade gånger, men de sa hela tiden att hon inte skulle oroa sig.

Berättade hon för er i familjen att hon var orolig?

– Hon talade om det här med lymfkörtlarna för oss. Hon hade en orubblig tro på att det skulle ordna sig. Hon kände säkert av det här, men litade på läkarna.

"Ont i hjärtat"

Först när Jenny Olsson i mars 2010 återigen uppsökte läkare röntgades hon och fick beskedet att cancern hade spridit sig till höften, lever och lungor.

Då var det redan för sent.

– Hon hade livet framför sig och ett litet barn, de hann inte ens fira sin första bröllopsdag. Hon dog dagen innan, säger Karin Olsson.

Hur kändes det att läsa journalerna?

– Det gjorde ont i hjärtat att se att hon har sökt och att de inte har lyssnat. Man ser att de hela tiden avfärdade hennes oro.

Vill se en granskning

I en intervju med Östersunds-Posten berättade Karin Olsson att hon tillsammans med sin man Anders hade anmält sjukvårdens behandling till socialstyrelsen.

För SportExpressen.se förklarra hon deras beslut att anmäla.

– Det är nog inte så himla lätt att få rätt mot vården, jag har inga illusioner om det. Men det känns väldigt viktigt att någon som är kunnig kan granska detta. Har det gjorts på rätt sätt? Lyssnade man på henne? Gjorde man allt som kunde göras? Allt för att det här inte ska hända igen.