Johan Olsson. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅNJohan Olsson. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Johan Olsson. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Martin Johnsrud Sundby. Foto: Gepa Pictures/ Ch. Kelemen / GEPA BILDBYRÅNMartin Johnsrud Sundby. Foto: Gepa Pictures/ Ch. Kelemen / GEPA BILDBYRÅN
Martin Johnsrud Sundby. Foto: Gepa Pictures/ Ch. Kelemen / GEPA BILDBYRÅN
Tomas Pettersson

Det är underkänt, förstås

Publicerad

LAHTIS. VM i Lahtis slutade som det började.

Med en missad svensk guldchans. Med en rätt tung besvikelse.

Sverige vänder hem från Finland med fyra medaljer och noll guld.

Underkänt, förstås.

– Herregud, en britt är alltså före alla norrmän och svenskar?

Min norske kollega Kjetil Kroksäter på Adressavisen skakar på huvudet sekunderna efter att femmilen avgjorts.

Jo, det blev ju faktiskt så.

Andrew Musgrave spurtade alltså in på fjärdeplatsen precis före bäste norrman (Martin Johnsrud Sundby) - och lååångt före bäste svensk (Marcus Hellner).

Oddset på det?

Tja, ungefär astronomiskt.

Men så blev slutet på detta VM. Med två dystra sviter som bara fortsatte.

1) Fortfarande inget guld för stornationen Sverige.

2) Fortfarande inget mästerskapsguld för världsettan Martin Johnsrud Sundby.

Den första är lika tung som trist.

Den andra mest fascinerande.

 

Femmilen blev nu inte alls vad vi svenskar hoppats på. Snacket om "cykeltaktik" och att "köra för kapten Hellner" visade sig mest bara vara tomma ord.

De svenska åkarna fick i stället bara koncentrera sig på att försöka överleva fram till mållinjen.

Och allra sorgligast var det att se Johan Olsson.

I vad som lär ha varit Olssons sista VM-lopp var veteranen totalt chanslös. Olsson hade innan pratat om att han var beredd att offra sin stav för Hellner om det behövdes i slutet - men verkligheten var Olsson någon kilometer ifrån Hellner när allt avgjordes.

Så långt ifrån hur det såg ut för Johan Olsson guldåret 2013.

Så långt ifrån hur det såg ut även bronsåret 2015.

Det var kanske ingen sensation. Under hela VM har vi sett att Johan Olsson inte varit i närheten av sin form från tidgare år.

Men jag hade verkligen önskat att slutet (?) blivit betydligt värdigare för en av svensk skidsports största.

 

Nu stannade alltså Sverige på fyra medaljer. På herrsidan bara ett stafettbrons som enda metallbit.

Det är förstås för dåligt.

Efter en världscupsäsong där Sverige radat upp pallplatser som aldrig förr borde medaljskörden varit åtminstone den dubbla.

Anledningarna?

Flera.

En smula otur (Stina Nilssons fall, Charlotte Kallas stavbrott), nån vallamiss - men också en bom i det som det här landslaget varit världsledande med att pricka de senaste mästerskapen.

Formtoppen.

Därför har Rikard Grip och landslagsledningen en del att fundera på inför OS i Sydkorea om ett år.

Och en sak tror jag redan nu är rätt säker:

Vi lär knappast se Stina Nilsson och några av de andra stjärnorna i Tour de ski nästa vinter.

 

Mästerskapet i stort?

Ett rabalder-VM.

Jag anar att till exempel en man som Thomas Wassberg muttrat sig igenom ganska stora delar av mästerskapet. Förutom de två distanserna med individuell start så har det ju varit hallaballo nästan rakt igenom.

För så här i efterhand är ju detta vad vi minns allra bäst från de övriga tävlingsdagarna:

Individuella sprinten:

Stina Nilsson våldsamma krasch på upploppet tillsammans med Natalja Matvejeva.

Skiathlon:

Martin Johnsrud Sundbys kullerbytta med sig själv just när allt skulle avgöras.

Sprintstafetten:

Emil Iversens spårbyte som gjorde att Iivo Niskanen plötsligt fick famnen full av norrman.

Tremilen:

Charlotte Kallas ödesdigra stavbrott när stunden var kommen att utmana Björgen.

Ja, ni ser ju själva.

Internationella skidförbundet (Fis) har i många år arbetat systematiskt för att skapa med action i sin sport. Med fler masstarter, med allt mer utmanande sprintbanor.

Och de har sannerligen lyckats. Nu kan man aldrig andas ut vare sig som åskådare eller tv-tittare.

Inget lopp är avgjort förrän mållinjen passerats. Det finns alltid 1) en stav som kan knäckas, eller 2) en skida som kan brytas, eller 3) en motståndare som kan krascha i varje givet ögonblick.

Det är den nya tidens längdåkning.

Och ingen kan i alla fall klaga på vare sig dramatiken eller underhållningen.

 

Till sist. Vi gratulerar ryssen Sergej Ustjugov till titeln VM-kung med sina två guld och tre silver. Vi gratulerar norskan Marit Björgen till titeln som VM-drottning med sina fyra guld.

Vi noterar samtidigt att Norge lämnar ett VM utan ett individuellt guld på herrsidan.

Och så en sak till: Välkommen tillbaka till toppen, Finland.

Med ett guld och fem medaljer är ni ju plötsligt vår storebror.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag