NORRKÖPING. Klockan är några minuter före 18 när Jonas Jerebko lyfter sin mobil, ringer ett nummer i Detroit, och ställer en fråga:
– Får jag spela?
Svaret blev ett ja. Resultatet blev seger. Och på köpet ett litet stycke ljuvlig svensk baskethistoria.
Det lyser "Sweden-Bulgaria 85-71" på resultattavlan här i den nu högst öde Stadium Arena i Norrköping.
Det ser ju rätt komfortabelt ut.
Det var det inte.
Med bara fem minuter kvar att spela av denna ack så ödesmättade kvalmatch till EM-slutspelet var allt fortfarande vidöppet.
Ledning med knappa 69-66. Flämtande oro uppe på läktarplats. Darriga svenska handleder nere på planen.
– Så här efteråt var det kanske det bästa med hela matchen. Alla tänkte väl 'n ej, nu händer det igen , n u tappar de allt' , men så blev det precis tvärtom, säger förbundskaptenen Brad Dean.
Verkligen.
Och det är väl bara ännu ett tecken på att svensk landslagsbasket är på väg mot en alldeles ny tidsålder. Glöm alla de gamla fiaskoåren fyllda av bittra genomklappningar.
Njut av en helt ny generation orädda spelare. Dessutom på både herr och damsidan.
Och framför allt: Njut av Jonas Jerebko.
Det var många svenska spelare (Thomas Massamba! Kenny Grant!!) som var väldigt bra i den här matchen.
Men det spelar mindre roll. Det hade ändå aldrig gått vägen utan Jonas Jerebko.
– Äh, det gick väl inte så där jättebra för mig i dag, säger Jerebko.
Tja, allt beror väl hur man ser på saker och ting. Poängmässigt har 25-åringen gjort en rad bättre landskamper - men allt handlar inte om egna poäng på den här nivån.
Ta bara detta lilla exempel:
Sverige började andra quartern med Jerebko på bänken de första fyra minuterna. Vips så gjorde Bulgarien 6-0 och var i kapp till 25-25.
Jerebko kommer in. Spelar dryga fem minuter - och under den perioden gör Sverige 22-8.
I slutet av tredje quartern kliver Jerebko av för 2,5 minuters vila. Resultatet? 11-5 till Bulgarien - och krisläge.
Jag behöver kanske inte tillägga att Jonas Jerebko sedan spelar i stort sett nonstop resten av matchen.
Men ni förstår läget. Jonas Jerebko är numera inte bara en väldigt bra basket spelare.
Han är dessutom en spelare som lyfter hela sin omgivning.
Segern mot Bulgarien innebär att Sverige nu n-ä-s-t-a- n har kvalificerat sig till EM för första gången på 17 år.
Det kan räcka med bara en given seger mot usla Luxemburg. Det räcker definitivt om man dessutom vinner mot hyggliga Azerbajdzjan på onsdag.
Det kommer Sverige att klara.
---
Mest kittlande: Vid ett EM-slutspel nästa sommar kommer Sverige att vara klassen bättre än i dag.
Hur mycket bättre?
Låt mig säga så här: De nu saknade stjärnspelarna med Jeffrey Taylor och Carl Engström i spetsen är så bra att det möjligen bara är Jerebko som är kvar i startfemman från gårdagens lag.
---
Samtalet en timme före uppkast? Det gick till Arnie Kander, ansvarig fyscoach i Jerebkos NBA-lag Detroit Pistons.
– Det var fjärde gången jag pratade med honom under dagen, berättar Jerebko.
Vad sa ni i sista samtalet?
– Han ville inte att jag skulle spela om jag inte foten kändes hundra procentigt okej.
Var den det då?
– Egentligen inte. Men inte så långt i från. Så jag sa att jag var hundra procent. Och då var det grönt ljus.
Jag vet. Det är väldigt sällan okej att ljuga.
Men den här vita lögnen borde faktiskt hela basket-Sverige ställa sig upp och applådera.
