Abeba Aregawi Foto: Jessica Gow/TtAbeba Aregawi Foto: Jessica Gow/Tt
Abeba Aregawi Foto: Jessica Gow/Tt
Patrik Ekwall Foto: Robban AnderssonPatrik Ekwall Foto: Robban Andersson
Patrik Ekwall Foto: Robban Andersson
Patrick Ekwall

Det är aldrig någon annans fel

Publicerad

Abeba Aregawi har stoppat i sig otillåtna preparat och kommer att straffas för det.

Men hela Abeba-gate började med en annan form av olustig doping.

Och det är ansvariga svenska friidrottsledare som ligger bakom det fusket - allt för att sola sig i den glans som skimrar från ett VM-guld; avgå alla!

Det går att säga mycket om de allra senaste händelserna i Cirkus Aregawi och allra först säger vi att idrottsstjärnor alltid ansvarar för sin egen kropp och för vad de väljer att stoppa i den.

Det gällde Linda Haglund, Ludmila Enquist, Ricky Bruch, Tomas Johansson, Andreas Gustafsson, Adil Bouafif och det gäller i allra högsta grad Abeba Aregawi.

Det är aldrig någon annans fel.

Abeba Aregawi kan möjligen vara ett offer för galna pojkvänner med tveksamma avsikter.

Medborgarskapsdoping

Hon kan vara ett offer i en värld där många kan ha utnyttjat henne för att få sin del av en ekonomisk kaka.

Men Abeba Aregawi oskuldsfulla uppsyn är ett sken som bedrar, hon har knappast framstått som en duvunge i varenda aktiv handling vi nu summerar.

Så långt; dopad, skyldig, avstängd, skyll dig själv.

Men det som kastar en skugga över hela den här infekterade affären är hur Svenska Friidrottsförbundet (och Hammarby Friidrott) aktivt jobbade för det som var en annan form av doping och som ligger till grund för den skam som svensk friidrott sitter med i dag.

Jag kallar det medborgarskapsdoping.

Doping med samma avsikt som vilken som helst: att vinna medaljer, som sannolikt borde tillhört någon.

Abeba Aregawi var på alla sätt rättmätig vinnare av VM-guldet på 1500 meter i Moskva. Men Sverige var inte det.

Abeba Aregawi hade en avsikt med att bli svensk medborgare och det var att utnyttja systemet till max.

Lite för kåta

Med ett svenskt pass fick hon generösa elitidrottsbidrag, hon slapp styras av ett etiopiskt förbund som gärna kräver delar av intäkter, hon slapp den etiopiska problematiken med visum, slapp stenhård kvalkonkurrens om VM- och OS-platser, slapp tuffare kontinuerlig antidopingkontroll och slapp betala skatt (trodde hon).

Är du någorlunda införstådd med hur friidrottens värld fungerar så läser du av det på mils avstånd.

Någon måste ha förstått vad som i görningen, så sanslöst naiva vägrar jag tro att alla ledande representanter för svensk friidrott var.

Men ansvariga förblindades av en given svensk VM-medalj och skrev till integrationsverket för att påskynda processen med ett svensk medborgarskap.

Lite för kåta på att glänsa runt en svensk flagga när blixtarna sken upp på den ryska VM-himlen.

Men det var doping. Det var fusk. För Abeba Aregawi skulle aldrig ha tävlat för Sverige.

Abeba ville vara svensk för att dra nytta av alla de fördelar det innebar men har aldrig varit intresserad av att vara svensk, prata svenska, bo i Sverige eller överhuvudtaget integreras i ett svenskt samhälle.

Någon borde ha agerat

Och Sverige ville att Abeba skulle vara svensk för att hon kunde vinna svenska medaljer och brydde sig uppenbarligen inte om resten.

Jag menar inte att det gick att förutse ett dopingfall.

Men när Aregawi flyttade tillbaka till Etiopien dagen efter hon fått sitt svenska pass så borde någon i förbundet anat alla tänkbara oråd.

När det visade sig vara uppenbart att hon ingått skenäktenskap för att nå sitt medborgarskap så borde någon agerat.

Men ingen ville se längre än till medaljens framsida.

Och nu vill de inte gärna veta av Abeba Aregawi längre.

För vi i Sverige pysslar ju aldrig med doping.

Jovisst; eller hur!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag