Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNFoto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅNFoto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
 Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅNFoto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
 Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Noa Bachner

Det finns frågor som dröjer sig kvar

Publicerad

Dukat för releasefest: Spana in AIK:s nya leksak från Argentina.

Men även om Nicolás Stefanellis debut bådade gott var det den malande defensiven som besegrade Norrköping, ett självmål som avgjorde och frågor som dröjde sig kvar.

Vi har ju sett att AIK kan försvara. 

Med ett nytt vapen i hölstret: Kan man även anfalla?

”Sauli Väisinen som täcker ett skott med ansiktet mot Elfsborg.”

Vi närmade oss sommaruppehållet. Björn Wesström lutade sig fram och knöt händerna i en fåtölj på AIK:s kansli, bara ett stenkast härifrån. 

Han kringgick inte någonting när han beskrev karaktären på det AIK som hade hankat sig genom säsongens första tredjedel, han sa det med ett leende. Borta var de färgglada nyanserna av laget som pulvriserade ett guldjagande Norrköping med 6-0 i höstas, kvar var alla pengar från tidernas försäljning och ett lite obalanserat lag.

Nio av 15 matcher i våras slutade 1-0 eller 0-0. Wesström motiverade senvinterns magra investeringar med att han inte ville störa den arbetsmodell som de senaste säsongerna garanterat AIK en plats i tabellens toppskikt och trycka in ett svulstigt spelarköp ”bara för att”. Laget som fick till uppgift att göra det här utan återinvesteringar hade lyckats hålla sig på fötter i den semi-toppstrid som pågår bakom Malmö FF:s forcering högst upp. 

AIK post-Isak version 1.0 höll sig vid liv.

Den här eftermiddagen var det dags att lansera uppgraderingen.

Ut i juliregnet rullade ett nytt fordon: AIK uppbiffat av en näve pengar. Till vänster i stället för Stipe Vrdoljak: Rasmus Lindkvist. Han redovisade två grundläggande egenskaper som genast gör honom till en förbättring. Han kan springa fort och han blir inte bekymrad varje gång bollen närmar sig.

Längst fram i stället för Krpic: Nicolás Stefanelli.

Ingen succédebut

Det låter ju riktigt bra, Nicolás Stefanelli. Vissa spelare har sådana namn, man liksom känner en antydan till världsklass bara av att smaka på det. Han dundrade in här, drog till med en vrålsnabb överstegsfint och något i Andreas Johanssons ögon sa: Helvete.

Så illa (eller bra) blev det inte, men visst förde inte den här debuten tankarna till vårens ockupant av tröja nummer 9 i svartgult. Stefanelli kom, till skillnad från Krpic, till avslut, utsöndrade en naturlig vilja att involvera sig, gestikulerade när han föll, pratade samma språk som Henok Goitom och löste upp anfallsspelets ibland statiska tillstånd med rörelse. Och ja, klyschigt sydamerikansk öm touch – men alltjämt mållös. 

Vi fick ingen succédebut, men vi fick föraningar om att det kan bli rätt bra det här.

”Chico”, precis som AIK, hets-startade, med uppumpade läktare som drivmedel och extremt hög press första tio minuterna innan Norrköpings förnuft och lugn fick grepp om hela sammanhanget, utan att för den sakens skull göra något konstruktivt. Uppspelsvägarna var låsta, Kalle Holmberg och Sebastian Anderssons försök att stånga sig loss fruktlösa, och tiden gick för det mesta åt till att titta på hemmalagets tålmodiga uppbyggnad.

0-0 i väntan på bättre tider, Gnagets paradgren 2017. 

Söligt Norrköping

För Norrköping var det tillräckligt att gneta på i samma tempo, och således upp till AIK att ändra på matchens konturer. Europa-rotation gjorde att Amin Affane fick ytterligare ett tillfälle att förlösa sin potential, men hans insats var inget att skriva hem om. I den så viktiga balansrollen, därifrån AIK:s tempo ska pulsera, erbjöd han dåliga inlägg och genomskärare, icke-beslut och kladdande i en dyster kompott. 

I stället var det i vanlig ordning Jesper Nyholms mönsterbrytande kraft (och otålighet) som skulle möblera om i matchen. Han stötte fram, övergav sin position, sköt och hotade så där oortodoxt som nästan bara han behärskar – och med det sände han en signal som triggade någon sorts ryck: Rasmus Lindkvist serverade Daniel Sundgren, som gick för kraft när han borde ha placerat in ledningsmålet. Ishizaki hakade på och vrickade sig fram till ett halvt friläge, men en för dagen strålande Mitov-Nilsson – inget Langer-hål här inte – stod i vägen två gånger.

Norrköping i övrigt: Söligt, stillastående, lite nöjda. Ett farligt tillstånd, och hela insatsen förkroppsligade känslan som vilar över Östgötaporten just nu – ska inte någon ta tag i allt det här, trycka på knappen och fortsätta driva klubben framåt? Var är återinvesteringarna? Var är viljan att kapitalisera på andraplatsen och den där fina lottningen i Europa League? Var är ambitionen att orsaka lite skada här på Friends arena?

Rätt riktning

Stå stilla, riskera att bli omsprungen, eller som i det här fallet, få ett taffligt inspel från Sundgren på foten och 0-1 i baken.

Sin slumpvisa karaktär till trots: På det hela taget var AIK:s ledningsmål (och seger) välförtjänt, men den gav inga stora löften om en ny målsprutande värld, utan snarare försäkran om att det där andra står starkt i alla väder.

Utmaningen för både Norling och sportchef Wesström är att koppla en bättre fungerande offensiv till den rigorösa defensiven. Den visade sig inte i dag, men deras lag vann, igen. Är tabelltvåa, till trots. Höll nollan, igen, så där som de nästan alltid gör, och deras nya vapenimport från Sydamerika är en rörelse i rätt riktning.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag