Frölunda är illa ute. Trots att man gjort det "förbjudna" och plåstrat om sin sargade trupp med NHL-spelarna Matt Duchene och Viktor Stålberg.
Nu är frågan hur stort och starkt tålamodet i Göteborg är med tränaren Kent Johansson?
Ni har säkert läst och hört surret från Frölundas inre. Coachen Kent Johansson är inne på sitt sista år på kontraktet och klubbledningen har redan ätit middag med den tilltänkte efterträdaren, Juniorkronornas förbundskapten Roger Rönnberg.
En märklig situation.
Och det är i tider som dessa, när det mesta i Frölunda upphör att fungera, när man förlorar med 4-0 i Linköping utan att på riktigt kunna hota LHC, som många utomstående säkert undrar vad som händer. Och vad som ska hända. Eller så kanske det bara ska rulla på som om ingenting pågår i kulisserna?
Samtidigt hånas Frölunda öppet på Twitter av klubbledare i elitserien så fort de förlorar matcher mot lag som inte innehåller lockoutade NHL-spelare.
Colorados Matt Duchene och Chicagos Viktor Stålberg förväntas göra skillnaden för Frölunda, på samma sätt som Alexander Steen gjort det för Modo och som nästan alla NHL-spelare i allsvenskan gjort för sina lag.
Duchene och Stålberg var giftiga direkt i debuten borta mot Modo i lördags och var mer än delaktiga i de tre poängen där. Mot HV 71 mötte Frölunda landets bästa lag för tillfället och föll av den orsaken.
Mot Linköping, som föll hemma mot Timrå med 5-1 i tisdags, borde det ha gått bättre än vad det gjorde. För hela laget.
Powerplay. Backspel. Målvaktsspel. Njaej.
Tränaren Kent Johansson hade inga svar på varför det såg så dött ut. Inget stämde. Och talangen Sebastian Collberg fick på nytt minimal istid (1:18).
Allt jag kommer att minnas av Frölundas match mot LHC är Pär Arlbrandts två vackra mål. Hockeymums.
Frölunda behöver tid för att få ordning på det här gänget, så är det. Och som sagt. Frågan är om tålamodet finns?
Mötet med Timrå på lördag kväll är plötsligt en streckmatch och en rysare.
Under tiden finns det en risk att förhandssnacket inför den matchen går ut på att hitta en syndabock i Frölunda. Och det vore väldigt olyckligt.
***
Skellefteå och Rögle var en uppvisning i ytterligheter. Skellefteå hade allt. Rögle inget.
Om ni såg Tyskland-Sverige i tisdags så vet ni hur överlägset tyskarna var fram till 4-0. Men när Joachim Löws lag slant med gaspedalen bara ökade Anders Forsbergs gäng.
12-3 i skott i den första perioden. 25-1 i den andra och 5-0 i mål. Till slut 6-0 och Bud Holloway visade på nytt vad en lyckad toppvärvning är.
Rögle? Välj valfri import och ni har en floppvärvning personifierad. Alexander Barta var mer eller mindre inne på allt som hände. Bakåt.
***
Seger för Växjö Lakers i Timrå. Sam Hallam-effekt direkt efter sparkningen av Janne Karlsson?
Ja, det tycker jag man kan säga.
Växjö tog ny fart, Petr Vampola gjorde en grym match mot sitt förra lag. Växjö var hetare och segerskytten Dennis Rasmussen gjorde en härlig comeback.
Men snacka om att vara prestigelös. Sparkade Växjötränaren Janne Karlsson stod i C Sports studio bredvid Niklas Wikegård och hyllade sin efterträdare med ordet för kvällen: "Sam Hallam-effekten".
***
Henrik Zetterberg i Zug.
Nicklas Bäckström i Dynamo Moskva.
Erik Karlsson i Jokerit.
Mitt hockeyhjärta blöder.