Det finns många småsinta därute som är skadeglada för att Andreas Jämtin inte lyckades ta en plats i NHL hos New York Rangers.
Som om Jämtin bryr sig.
Motgångar drabbar alla.
Men viktigast - och roligast - av allt just nu är att Andreas Jämtin drabbar elitserien igen med start i nästa vecka.
Andreas Jämtin valde inte Linköping för pengarna. Han hade ett lika bra anbud från HV 71.

Men jag är övertygad om att han kände sig mer välkommen i Linköping. Sportchefen Johan Hemlin är väldigt duktig på att få folk att känna sig som hemma i vardagsrummet när de kliver in i LHC-komplexet på östgötaslätten.
Någon gång kommer Linköping att få fira sitt första SM-guld och jag har sedan före elitseriestarten trott väldigt hårt på att det här är LHC:s säsong.
Två finalmissar i rad. Det går knappast att tänka sig bättre tändvätska.
Jo förresten. Det skulle vara Andreas Jämtin då.
Nu har ju LHC fått en glödhet, brinnande retsticka och när brinnande retstickor kommer i närheten av tändvätska exploderar det.
HV 71 hade behövt Andreas Jämtins inställning i laget som efter 20 omgångar är tia i tabellen och tre poäng från kvalserien.
Men Jämtin kände nog inte för att behöva börja om i en tredje- eller fjärdekedja i sitt gamla gäng.

HV har redan en förstakedja med Jukka Voutilainen, Johan Davidsson och Martin Thörnberg och en andrakedja med Björn Melin, Kris Beech och Teemu Laine.
I Linköping kan Jämtin mycket väl gå in bredvid Jan Hlavac och Jaroslav Hlinka i stället för Fredrik Emvall.
Sedan Magnus Wernblom tackade för sig med en plötslig stoppsladd har elitseriens behov av en profil bara växt.
Andreas Jämtin kommer att fylla den luckan med sin taggiga charm. Under fyra säsonger i HV 71 har han inte lyckats komma under 100 utvisningsminuter en enda gång.
Jag längtar redan till den 8 december.
HV 71-Linköping.
I Kinnarps Arena.