FAKTA
SVERIGES STÖRSTA KVALSMÄLLAR
21 november 1937, VM-kval: Tyskland-Sverige 5-0
10 oktober 1979, EM-kval: Tjeckoslovakien-Sverige 4-1
AMSTERDAM. Erik Hamrén har pratat mycket om boxning i förhandssnacket.
Han har använt boxning som bildspråk för att vi ska förstå idrottens förutsättningar.
Jag ska fortsätta.
Hade Holland-Sverige varit en boxningsmatch hade Erik Hamrén kastat in handduken redan efter trettiosju minuter, redan efter 2-0.
Ingen seriös boxningstränare vill se sin boxare förnedrad och skadad.
Så var det nämligen i går: det svenska fotbollslandslaget blev förnedrat och utspelat.
Holland gav oss en lektion i att spela fotboll. Och vilken lektion, sen!
Det gjorde bitvis så ont att se att jag var på väg att kasta in halsduken, om det inte vore för att jag behövde den för att dölja mitt ansikte i. Jag ville inte se.
Vi kan tycka och tala
Och kanske var smärtan så stor eftersom jag inte trodde vi skulle få utstå en sån här utspelning, i modern tid och allting.
Vi kan tala om hur Olof Mellbergs ersättare Andreas Granqvist gick bort sig mot Wesley Sneijder och hur Sneijder då passade till Rafael van der Vaart som passade till Klaas Jan Huntelaar som alldeles fri gjorde 1-0 för Holland.
Vi kan tycka och tala om att matchen kunde fått ett annat förlopp.
Och vi kan fortsätta prata om Ola Toivonens enorma - ENORMA! - målchans när han fick en kalassnygg genomskärare från Anders Svensson och försökte lyfta/lobba in bollen bakom en utrusande Maarten Stekelenburg.
Jag trodde bollen var på väg in i mål, men den skruvade sig två-tre decimeter utanför stolpen.
Vi kan tycka och tala om att matchen kunde fått ett annat förlopp vid 1-1.
Herregud, vilka spelare...
Men när Behrang Safari kastade en inkastboll direkt till Wesley Sneijder slutade vi prata.
Det fanns inga ursäkter för den här katastrofala insatsen.
Vi var usla.
Men glöm aldrig detta: satan i gatan vad Holland var bra!
Vi letade i förväg det negativa i Holland, i Hollands lag och i Hollands uppladdning men det vi hittade var inget annat än kattguld.
* Wesley Sneijder - herregud.
* Rafael van der Vaart - herregud.
* Mark van Bommel - herregud.
Fränt och fantasifullt
Snabbt, fränt, häftigt, fantasifullt och begåvat rörde de sig förbi de svenska spelarna och lät bollen löpa fritt och enkelt, som om de sysslade med en annan sport, som om de var uppfödda på nåt helt annat än vad vi är.
Vi talade i förväg om hur fult Holland kommit att spela under förbundskaptenen Bert van Marwijk, men Mikael Lustig kan nog uppskatta Ibrahim Afellays stilfulla nummer på kanten när han blir äldre eller till och med gammal.
Och vi kan fortsätta tala om hur annorlunda allting kunde blivit om inte Olof Mellberg varit avstängd, men vi ska inte glömma att det var Wesley Sneijder, världens bäste, som Andreas Granqvist gick bort sig mot och vi ska inte glömma att det var fler än han som gjorde misstag och att inte ens passningarna från Zlatan Ibrahimovic gick fram.
Jag hör redan hur kolleger i pressrummet på Amsterdam Arena skrockar och säger att "...det här hade inte hänt med Lagerbäck". Men så lågt ska vi inte sjunka.
Lars Lagerbäck hade klätt sig i stövlar, fiskebyxor, hängslen, livrem, snören, rep och plåster, kassaskåp med hänglås och mött Holland med en bister, pardonlös defensiv.
Det var det vi inte ville ha.
Eller?
Nu har vi nåt nytt, nåt nytt och häftigt.
Eller?
Lång väg kvar att gå
Nu har vi förlorat en EM-kvalmatch mot Holland med 4- 1.
Vi har lång väg kvar att gå, längre än vi trott, längre än vi inbillat oss.
U21 missar både EM och OS, och risken är stor att vi missar nästa fotbolls-EM för herrar också.
Styrkan i det holländska laget låg inte bara i att läxa upp Sverige, den låg också i att åka till det gräsliga, grisiga Chisinau i Moldavien och "göra sitt jobb" och - vinna med 1- 0.
Tre poäng mot Moldavien är lika viktiga som tre poäng mot Sverige, det är därför Holland leder vår kvalgrupp och är på väg i expressfart mot EM.
Gillar Wernblooms attityd
Erik Hamrén tog förlusten som en man. Men vi får se vad som händer med öppenheten, glädjen och dansen efter det här fiaskot. Våra två segrar i EM-kvalet kom hemma mot Ungern och San Marino - San Marino! - och vi hade egentligen inte ställts inför några större svårigheter när vi drogs med i den allmänna, positiva fotbollsyran.
Det är långt till nästa match, Moldavien hemma den 29 mars, och tur är det. Det finns mycket att arbeta med i det här laget, den här truppen.
Ska jag säga nåt positivt, så...jag gillar fortfarande attityden hos en Pontus Wernbloom, som satte till både Sneijder, Dirk Kuyt och van Bommel, och en Sebastian Larsson i vars värld ännu ingen spelare fallit för hans fötter utan att filma.
Och vi var förbannat bra de första två och en halv minuterna, för att nu travestera den kände och älskvärde boxaren Anders "Lillen" Eklund.
Vi missar EM 2012
Det var en fin kväll, men de gula svenska tulpanerna som fyllt Amsterdams gator vissnade trots att det var hyggligt varm ute, och den talrika och talföra svenska klacken tystnade när Sneijder, Afellay, Huntelaar och den mäktige van Bommel först drog på smilbanden och sen drog upp tempot.
Jag drar ibland snabba slutsatser och här är en hel till: vi missar EM 2012, det är för många svåra bortamatcher kvar.
Förvånansvärt mycket umpa-umpa på läktarna för att vara i Holland, men...det är klart, holländarna har väl också kvar några slavdrivarsånger från sin kolonialtid.