När Erik Hamrén tillträdde som förbunds- kapten betraktades han som en så frisk fläkt efter den tråkige Lars Lagerbäck att han direkt hamnade hos Fredrik Skavlan i tv och folk kysste marken där hans fötter hade gått.
Han kom med löften om en ny, positiv och anfallsinriktad landslagsfotboll och så gott som lovade oss medalj eller medaljer i ett stort mästerskap.
Sen åkte vi till Amsterdam och fick en omgång med 4- 1 av Holland.
I dag gör vi en Johan Wiland, drar ner byxorna, böjer oss fram och väntar på en ny omgång.
Tyskland på Olympiastadion i Berlin är en lika stor och till synes omöjlig uppgift som Holland var i Amsterdam den gången.
Vi har vunnit omöjliga matcher förr, men då har det skett hemma på Råsunda och den gången hade Holland ingenting att spela för.
Vi slog Frankrike i sista gruppspelsmatchen i EM i somras, men då hade varken vi eller Frankrike nåt att spela för.
Vi har tufft mot så kallat sämre lag.
Vi vet inte riktigt vart vi ska ta vägen när vi möter topplag som har nåt att spela för.
Men det finns en lösning.
Sven-Göran Eriksson var inne på den i SPORT-Expressen i söndags när han berättade om Englands fenomenala 5-1 mot tyskarna i ett VM-kval i München 2001.
Han talade om att spela snålt, inte börja pressa förrän tyskarna hade nått halva planen och sen satsa allt på kontringar med en pilsnabb Michael Owen.
Michael Owen gjorde tre mål i den matchen, Steven Gerrard och Emile Heskey de två andra.
Handlar om att offra sig hejvilt
Men det "Svennis" egentligen sa, och det jag verkligen skriver under på är följande:
Våga vara Lagerbäck.
Hur positiv syn man än har på fotboll så går den ut på att vinna, att ta tre poäng.
Sverige kan aldrig bli en elegant, spelförande nation.
De gånger Sverige har gjort hjältematcher i fotboll har det handlat om att kriga, kämpa som idioter och offra sig hejvilt och modigt i varje närkamp, i varje löpduell och bollkontakt.
Och de gånger vi har spelat bländande hade alltså Holland eller Frankrike ingenting att spela för.
Vi släpper in för många mål.
Vi är inte tillräckligt bra för att gå ut i en revolverduell mot de stora nationerna för om de gör två eller tre mål på oss kommer vi aldrig att kunna göra tre, fyra eller fem.
Det här är ingen "Ta tillbaka Lagerbäck"-krönika, men det som folk kunde uppfatta som tråkigt hos honom och hans sätt att se fotboll var i själva verket realism.
Svajigare i mittförsvaret i dag
Vi har ofta haft modiga mittbackar i rakt nedstigande led från Björn Nordqvist till Glenn Hysén, Patrik Andersson, Joachim Björklund, Johan Mjällby och de senaste årens gigant Olof Mellberg.
Vi har inte den suveräniteten i mitt försvaret längre.
Målen vi släppte in i EM var resultaten av inlägg eller fasta situationer, en typ av spelmoment där de tidigare nämnda mittbackarna alltid stod rätt och nickade bäst och längst.
Det svajar betänkligt om det mesta numera; misstag händer i alla matcher, men vi ska inte glömma att det var Jonas Olsson som nickade ned bollen till Färöarnas mål.
Och bjuder man in ett lag som Färöarna så enkelt då har vi inte råd att missa med en millimeter på Olympiastadion i kväll.
Jag läser, lyssnar och ser hur de svenska spelarna vet exakt hur man ska spela mot tyskarna, vet precis hur Miroslav Klose ska tas, hur man skär av Mesut Özil eller tar bort nya stjärnskottet Marco Reus ur matchen.
Roland Andersson brukade alltid prata om det amerikanska uttrycket "Monday morning quarterback", att man på måndagen, dan efter match, alltid vet hur man skulle ha spelat. (Den gode Roland använde det mest mot oss, vi som hade svar på allt efter matcherna.)
Men det är lika farligt att i förväg "veta" hur man ska spela.
Vi visste exakt hur vi skulle ta Holland den där kvällen i Amsterdam, men när matchen var över och det stod 4-1 på matchtavlan var det som om vi aldrig hann begripa att matchen hade börjat.
Man säger mig att Tyskland inte är lika bra som förr, att ska man slå Tyskland i Tyskland ska man göra det nu.
Okej... det här tyska laget var en besvikelse i EM, men kom aldrig och säg att ett tyskt landslag inte är bra.
För sex år sen tog vi oss turligt - Trinidad och Tobago 0-0, Paraguay 1-0, England 2-2 - vidare i VM, men när vi direkt efter gruppspelet ställdes mot Tyskland i München var det som en fotbollens örfil.
Vi var så chanslösa, så fantasilösa och så fattiga på spelidéer att det var pinsamt att uppleva.
Lösningen: Långa bollar på Johan
Jag gick förbi hotellet där svenskarna bodde 2006 i Berlin, och mindes hur Zlatan Ibrahimovic satt längst bak i spelarbussen och vinkade när de åkte i väg.
Man berättade aldrig hur skadad Den Långe var under det mästerskapet, men vi fick redan där lära oss hur viktig han är för landslaget och dess framgångar.
Defensiv, Zlatan tillbakadragen och långa bollar på Johan Elmander, där har ni lösningen.
"Und so weiter" är tyska.
Det betyder: Våga vara Lagerbäck.
