Det är aldrig fel att inleda hösten med en gammal Pugh Rogefeldt-klassiker.
Och det är alltid när jag har varit ute i (eller som det heter på nysvenska: "tillbringat tid i") New York, Kiev, Tranekärr och London och kommer tillbaka till Stockholm som jag inser hur mycket jag tycker om Stockholm, människorna, gatorna, krogarna, de få kvarvarande biograferna, sorlet från lägenhetsfesternas öppna fönster tvärs över gatan, (fotbolls)tugget vid fiskdisken på Lisa Elmqvist i Östermalmshallen, luncherna på Riche, det glittrande vattnet som finns överallt och doften av tjära från båtarna längs Norr Mälarstrand.
Ska jag bo i Sverige kan jag inte bo nån annstans än i Stockholm, det vore bara löjligt.
Stockholm grundades nån gång på 1200-talet, många tror att det var 1214, det vill säga samma år som Jörgen Persson föddes.
Han är så gammal att kineserna kallar honom Lao Pe, det betyder "Gamle Persson".
Kollade dokumentärfilmen "Bragden" häromkvällen. Det är en fantastisk filmberättelse om den historiska matchen - bragden, om ni så vill - där Sverige slog Kina i lagfinalen i bordtennis i Dortmund 1989.
Detta var en omöjlighet, ingen slog Kina.
Det blev 5-0 i matcher, och Jörgen Persson var med redan på den tiden, det var han Jan-Ove Waldner och Mikael "Äpplet" Appelgren som skapade modern svensk idrottshistoria.
Varför slutade Sverige spela bordtennis?
När Johan Croneman skrev om filmen i Dagens Nyheter nämnde han också att det här hände under en tid när alla spelade bordtennis i Sverige.
Bordtennis var den svenska varianten av garagerock.
Det fanns verkligen ett bordtennisbord precis överallt: I skolorna, på ungdomsgårdarna, i möteslokalerna, i motionsrummen på företagen och i varje villakällare eller garage.
Varför slutade Sverige spela bordtennis? Jag blev tvungen att fråga Lühr som alltid haft fingret på Svenssons folkhemspuls. Lühr skrev:
"Jag vet verkligen inte. Jag växte upp i Lindsdal, och där var pingisen jättestor. Min bästa kompis Henrik Gustafsson (som jag så klart slog när vi var små) gick så långt att han fick spela i elitserien med J-O Waldner i Kalmar BTK tillsammans med en annan Lindsdalare, Magnus Wahlgren .
Vi spelade så ofta vi kunde i tredje kompisen Mikael Ungers källare, och jag tyckte det var grymt lyxigt med ett eget pingisbord hemma.
När vi spelade 'fanns' inte J-O, JP och de andra. Det var ' Tickan' ( Ulf Carlsson ) som vann SOC. Jag hade ett Hasse Alsér -racket."
Jag hade inte tänkt på det på just de namnen.
Svensk bordtennis brukar vara synonym med Waldner, Persson och kanske Stellan Bengtsson, men Sverige har alltid varit en stor bordtennisnation med namn som Thomas von Scheele, Ulf Bengtsson, Peter Karlsson och Erik Lindh.
Jag hade ingen egen racket, men minns jag rätt hade jag ett par Hasse Alsér-shorts med fickor, och som man knäppte med kardborrband, när jag spelade inomhusfotboll.
Jag brukade alltid skriva att bordtennislandslaget oftast la sina träningsläger på Café Opera i Stockholm, och det var naturligtvis väldigt ironiskt. Vad dokumentären "Bragden" bland annat visar är hur mycket - och hur hårt! - pingislirarna tränade för att nå sitt mål.
Kom att tänka på det efter första matchen HIF-Celtic när tränaren Åge Hareide sa:
- Vi (i Sverige) måste tåla mer och träna hårdare.
Det är som om väldigt få har förstått hur mycket det krävs för att bli både bra och bäst.
Om det är så att svensk idrott dras med bekvämlighet (och nämn inte damlandslaget i handboll!) kommer svenska lag aldrig att bli bäst på nånting. Kan man inte koncentrera sig under en europamatch i fotboll, då ska man nog söka sig till en annan verksamhet.
Lühr tror det kan vara på väg tillbaka
Vad gäller pingisliret har jag inte fått några kloka svar på varför Sverige bara slutade spela, men Lühr tror att det kan vara på väg tillbaka. Han skriver:
"Vet att Ville spelar massor av pingis på fritidsgården Qben, och kompisen Hugo har ett pingisbord i garaget. Får se om intresset håller i sig under hösten, eller om det plötsligt blir töntigt för en femteklassare att lira pingis."
Tittar man på "Bragden" kan bordtennis aldrig kännas töntigt.
Jörgen Persson är egentligen 46 år och en av de vänligaste och mest musikintresserade idrottare jag mött.
"Bragden" kan ni fortfarande hitta på SVT Play.
VECKANS...
... UTSTÄLLNING
Liselotte Watkins
Vår favorit Liselotte Watkins ställer för andra gången ut i matsalen på Riche i Stockholm. Från att ha tecknat i tidningar och på tyg (och vodka!) har Liselotte nu blivit "riktig" konstnär. Finns att se hela september.
... HJÄLTEMÅLVAKT
Ivan Turina
Ivan Turinas sanslösa räddningar i AIK:s match mot CSKA Moskva visade än en gång att man aldrig vinner mästerskap eller stora matcher utan en bra målvakt. Och CSKA är ett mycket bättre lag än Celtic, om man säger så.
... CITAT
Erton Fejzullahu
Den nyblivne stockholmaren sa så här till Lühr om sina nya lagkamrater i Djurgården: "Jag förväntade mig lite mer 08-attityd. Sliskiga boys. Men det hittade jag inget av. Så det får väl bli jag, då...".
... TATUERING
Christian Wilhelmsson
Vad säger de i omklädningsrummet hos Los Angeles Galaxy när "Chippen" tar av sig tröjan och alla får se att han på ryggen har en exakt likadan tatuering som nye lagkamraten David Beckham?
... MÅLGÖRARE
Martin Lorentzson
Denne begåvade högerback fortsätter att göra viktiga mål för AIK, men trots att jag betalar över 1 000 kronor i månaden för att ha alla fotbollskanaler var det ingen som fann det mödan värt att visa CSKA-AIK.
TILL SIST...
• Jonstorp fortsätter imponera i division 7 Skåne nordvästra i höst. Det blev hela 6-0 borta mot Torekov, och målgörarna var: Johan Wirehed (direkt från kassan på Ica) 2, Marcus Berg Nilsson 2 och Fredrik Persson och Marcus Knudsen ett vardera. Många rutinerade spelare var borta på grund av skador, avstängningar och "annat" (det är mycket "annat" i division 7) vilket gjorde att Marcus Johnsson, 15, gjorde en lyckad debut i A-laget som högerback. Samtidigt sa Ludvig Hammarlund hej då, han åker till Kina för att studera.Nästa match är borta mot Hasslarp på lördag klockan 15.
• Eden Hazard låter som namnet på en gammal serietidningshjälte.
• Blir mest upprörd över att Säpo - av alla teman - lekte James Bond på sin fest.
• Har alltid tyckt att det är lite udda att HIF har en mittfältare som heter May, men Newcastle har en som heter Anita.
• Han vann i Italien, blev trea i Cardiff... hoppas Antonio Lindbäck får till en ny förstaplats när GP-speedwayen drar in i Målilla på lördag.
Calle i Göteborg mejlar: "Tack för Nolan Porter -tipset, den åkte rätt in i 'Calles partylista', som nu rymmer 738 låtar och sträcker sig över två dygn. Tänkte på en annan grej när jag läste dig från OS: Självklart är pubmaten i London bedrövlig, det är ett under att man överhuvudtaget KAN laga mat som smakar så lite. Men det har man lärt sig undvika så gott det går, det är svårare med ölen. England har en miljard bryggerier, men inte en enda riktigt god öl. Man ber om något beskt och får ett glas ljummen saft. Sverige och USA är enligt mina smaklökar de bästa ölländerna, drack till exempel en fantastisk ale i New York i maj, den är från Chicago och heter Goose Island."
Du ska tacka Bradley Wiggins för tipset, Calle, och - jag är förtjust i viss engelsk öl, Fuller's ESB till exempel.
• Den här gången får Juan Robledos polisonger ett eget skåp i Mjällbys omklädningsrum.
• Förbundskapten Erik Hamrén säger sig tänka på U21-landslaget när han inte tar ut Fulhams Alexander Kacaniklic till landskamperna mot Kina och Kazakstan (VM-kval), men... U21 är aldrig viktigare än A-landslaget. Och spelar han i Premier League (Old Trafford förra helgen) behöver inte Kacaniklic känna på internationellt, hårt motstånd med U21.
• Tänk att Keith Flint i Prodigy är speedwayfantast. Han verkade mycket nöjd över att bli tv-intervjuad i depån i Cardiff.
• Blasters är inte vad Blasters har varit, som när de hade Dave Alvins låtar, men Phil Alvins röst är fortfarande fantastisk och Bill Bateman är en av få rocktrummisar som svänger. Förutom en onödig version av gamla dängan "Jackson" är "Fun on Saturday night" värd att skaffa, inte minst för en spanskspråkig version av klassikern "Marie Marie". (Phil Alvin ser förresten ut som en grånad Clint Eastwood på omslaget.)
• Spännande med Mohamed Bangura till AIK och Kennedy Bakircioglu till Hammarby, men alla ska komma ihåg att det inte finns några frälsare men att det finns anledningar till att båda nu väljer svensk klubbfotboll i stället för utländska klubbar.
• Kristian Rydell mejlar: " Lydia Ko kände sig säkert som en kalv på grönbete då hon vann LPGA i golf".
• Mycket goda nyheter: De förträffliga Fatboy släpper ett nytt album, "Love creole", den 26 september.
