Har vi tur kan onsdagen den 8 augusti 2012 bli vad vi i mediebranschen kallar Super-onsdag.
På menyn: Häst och kanot.
Det var visserligen spännande att se den klassiska skolan Etons roddanläggning, men jag väljer i dag att åka till Greenwich Park.
OS har nu kommit in i ett sånt läge att man tvingas välja, ibland prickar man rätt och ibland prickar man fel.
När Michel Tornéus höll på att skrämma upp hela längdhoppsvärlden satt jag i en simhall och skrev om Therese Alshammar.
Och i dag, bland hästar och fint folk, kan jag vara på helt fel ställe om kanotisterna slår till på lika klassisk mark och bland (nästan) lika fint folk.
Färre turister i år
Rolf-Göran Bengtsson är rankad etta i världen i sin sport.
De flesta tipsen pekar på att han tar guld i dag.
Jens Fredricsson, på hästen Lunatic, har förmodligen ingen chans på guld men borde kunna vara med och hoppa om medaljerna.
Innan Fredrik Lööf och Max Salminen tog guld i segling i Weymouth i söndags var Markus Oscarsson och Henrik Nilsson de som tog den senaste svenska guldmedaljen i ett OS. Det var i Aten 2004.
Jag tror inte Oscarsson & Nilsson har lika stor chans till guld som Bengtsson, men rätta mig om jag har fel.
Svenska deltagare åker till OS av så många anledningar, förr var det en hel del turister i tillvaron, men i år har SOK rensat ut lite i de leden, även om några fortfarande tycker att det är häftigare att träffa Usain Bolt mitt i natten än att vinna matcher.
Så här sa Henrik Nilsson häromdan:
- Vi är här för att ta medalj, annars hade vi inte åkt hit.
Jag gillar den inställningen. Den kan ta kanotisterna hela vägen.
OS har gått bättre än jag trodde
OS har gått mycket bättre än jag trodde.
I mina förhandstips trodde jag på sex medaljer, två av dem var guld. Vi har redan nu tagit sex medaljer och ett guld.
Varför är det så viktigt med just guld, är det inte bättre att tycka att "det var kul att komma fram", som i så många år var den genomsnittlige svenskens signum (det var innan Zlatan Ibrahimovic kom och - ville vinna titlar)?
Det tickar in dollar och euro på Usain Bolts konto bara han blinkar, det tickar ännu häftigare när han springer fortare än nån annan.
Felix Sanchez från Dominikanska republiken var fullständigt otröstlig på prispallen efter sitt guld på 400 meter häck. För honom var det viktigast att springa och vinna för sin döda mormor.
Kolla här:
Gunnar Larsson, simning, Ragnar Skanåker, skytte, och Ulrika Knape (Lindberg), simhopp, tog guld vid OS i München 1972.
Ni känner dem alla.
De är fortfarande i folks medvetande som profiler, tränare eller deltagare i "Mästarnas mästare" i tv.
Minns ni silvergänget?
Kommer ni ihåg vilka svenskar som tog silver i Mün chen 1972?
Gunnar Jervill, bågskytte, Jan Karlsson, brottning, Rolf Peterson, kanot, Bo Knape, Pelle Pettersson, Rolf Peterson, Lennart Roslund, Stefan Krook, Stig Wennerström och Stellan Westerdahl, segling,
Är man inte Patrik Sjöberg kan det vara svårt att slå mynt av ett silver.
Å andra sidan verkade både Lisa Nordén och Sara Algotsson Ostholt genuint glada över sina silver, trots att de missade guld med bara några millimeter, för att inte tala om bronsbrottare Johan Eurén - och hans bröder.
Hittills har de svenska medaljerna plockats in av ganska okända namn, men när Rolf-Göran Bengtsson rider in på banan i dag är han ett välkänt och respekterat namn; han är dessutom rankad etta i världen.
Han är rutinerad och lugn, det kan verkligen bli guld i dag.
Om ni inte vet vem han är så är det han som pratar så konstigt, en blandning av skånska, tyska och lite danska.
När jag satt och läste om Rolf-Göran Bengtsson upptäckte jag att en M Ward från USA var rankad trea i världen 2011.
Hm.
Det visste man inte.
"Malmen" kunde sin Tom T Hall
En helt annan sak:
Expressens legendariske före detta sportchef och krönikör, Thomas Malmquist, blev känd för den så kallade spelskandalen, men jag minns också hans avslöjanden om kinesiska läggmatcher i bordtennis, är evigt tacksam för att han ackrediterade mig, ett popsnöre, till fotbollsmatcher när jag var i London, och minns att han, som expert på countrysångaren Tom T Hall, vittnade i en rättegång när sångaren Alf Robertson hade stämt Expressens Börje Lundberg.
Lundberg påstod i en recension att Robertson "snott" sin stora hit "Hundar, ungar och äppelvin" från Tom T Halls "(Old dogs, children and) Watermelon wine" och Robertson rasade.
"Malmen" kunde sin Tom T Hall, och Expressen fick rätt.
Nu är "Malmen" borta, han dog i går morse.
Jag brukar undvika alkohol under stora mästerskap, men jag tog i går kväll en dubbel gin och tonic till "Malmens" ära och minne.
Vila i frid, min vän.
