Vi såg två lysande målvakter på Råsunda, Andreas Isaksson och Thomas Sörensen, och hade Islands Arni Gautur Arason varit lika bra som de var hade han reagerat snabbare när Andres Iniesta dribblade sig inom den isländska backlinjen och satte 1–1 med fyra minuter kvar, fyra minuter...FYRA MINUTER!
1–1 är en skräll, men 1–0 hade fått fotbollsvärlden att vibrera.
Men man kan inte få allt.
Det finns ändå ingenting som kan stoppa oss nu. Vi bör – vi ska – slå Liechtenstein borta och Lettland hemma, och det ska räcka. Anmäl er till kursen i joddling i dag, börja snickra på alphyddan!
Man brukar alltid säga att man kommer både långt och kanske längst om man vinner hemma och spelar oavgjort borta. Sverige spelade oavgjort mot Danmark i går, men vi vann i Parken i juni. Där kom vi på plus. Vi förlorade visserligen borta mot Nordirland, men vi har slagit både Lettland och Island.
Det är tuffa bortamatcher. Fråga Nordirland. Fråga Spanien.
Det var en fullständigt strålande första halvlek på Råsunda i går kväll.
Matchen mattades mot slutet och även om 0–0 kan kännas som en liten seger blev ändå slutsignalen en antiklimax.
Sverige hade så många chanser att vi borde gjort minst två mål.

Zlatan var värd att göra ett segermål

Zlatan Ibrahimovic var så magnifik, så dominant, så fem-jävla-getingar man kan bli, och han hade varit värd att få göra ett segermål.
Det märkliga är att det fortfarande kommer mejl och brev från bittra och förgrämda män med den här typen av innehåll:
”Varför är ni journalister så fega gentemot Zlatan? Varför sitter ni bara och flinar? Varför skriver ni inte sanningen, att han är en diva som aldrig är bra i landslaget.”
Det finns inga sanningar.
Det finns bara Fantomen och Zlatan.
Ibland tror jag de är samma person, eller samma myt.
Som en fältherre ledde Zlatan de svenska styrkorna i går.
Det är rätt lustigt hur alla andra än de bittra och förgrämda männen finner sån fascination i Zlatan Ibrahimovic.
Det är nåt år sen nu, efter en lång, svår och kanske blöt kväll på en krog på Riddargatan i Stockholm fick jag se skådespelaren Thommy Berggren imitera Zlatan.
– Var har han fått det ifrån? Kraften? Utstrålningen? Hur har han blivit sån, sa Berggren och blåste upp sig med bröstkorgen som hos en – fältherre.
Det var den bilden – Thommy Berggren som Zlatan Ibrahimovic vid en bardisk i Stockholm – som jag såg framför mig när Zlatan i går regerade hela planen.
Bollarna sögs till honom.
Inte ens den så skicklige Daniel Agger kunde flytta på honom.
Han varierade mellan dribblingar, skott och passningar.
Han styrde, han ställde, han pekade och sprang, han nickade bort hörnor och om inte Thomas Sörensen gjort en av sitt livs bästa matcher borde Zlatan fått göra mål när han tog ner bollen på bröstet, lättade den två gånger på foten, vände sig om och sköt ett skott som Sörensen aldrig kommer att kunna förklara hur han hann tippa till hörna.
Cykelsparken!
Bollen som strök Sörensens stolpe.
Den boll som var inne, men domaren blåste för offside.
Det är inte ofta man ser en spelare dominera ett landslag så starkt som Zlatan Ibrahimovic gjorde i det svenska i går kväll. Här kan vi tala Tomas Brolin och Glenn Hysén.
För att inte tala om passningarna, framspelningarna.
Inlägget som Johan Elmander klackade, bollen tog i ryggen på Agger och Sörensen låg i krysset och tippade.
En yttersida som skar genom danskt mittfält och försvar, men Elmander fick ingen riktig träff på bollen och – Sörensen kunde rädda igen.

Det var lätt att ta hand om danskarna

Vi fick aldrig en dansk anstormning som vi minns från Parken. Istället för det klassiska Morten Olsen-danska 4–3–3 såg det mer ut som en 4–4–1–1-uppställning, och Sveriges backlinje hade väldigt lätt att ta hand om de danska anfallen.
Mikael Nilsson fixade Jesper Grönkjaer och Erik Edman fixade Dennis Rommedahl, Tobias Linderoth fixade det andra, och även om Leon Andreasen gjorde en stormatch på Danmarks mittfält kändes det som Sveriges match.
Den belgiske domaren Franck De Bleeckere missade världens tydligaste hands på Daniel Agger, men man kan inte få allt.
Zlatan fick en varning efter snack med Agger och missar matchen mot Liechtenstein.
– Det visste jag inte, sa Zlatan efteråt.
Ha! Jag tror inte han är så ledsen. Är det nån match han kan missa är det den.
Bara en sak till: jag tror speakern på Råsunda har en hållhake på Lars-Åke.