Anders Svensson höll inte med.
Inte heller Erik Hamrén.
Om att Sverige på två landskamper nu - mot världsmästarna Italien i november i fjol och nu mot aggressiva men urvattnade Wales - skapat för få målchanser.
Att defensiven sett trygg ut, men offensiven på tok för trubbig.

Ett välkommet mål

Mot Wales gjorde Johan Elmander ett väldigt snyggt och välkommet segermål, men övriga målchanser kom först efter att Wales börjat byta ut sina mer etablerade spelare i andra halvlek.
- Så blir matcher ibland. Det viktigaste är att ta tillvara på de chanser man får och vinna matcher, sa Hamrén efteråt.
Och jag kanske är orättvist kritisk.
Det är ingen panik.
Ännu.

Offensiven måste börja klicka

Men vi ska komma ihåg att Wales - rankat 76:a i världen (Sverige 42:a) och utan Craig Bellamy och Aaron Ramsey - knappast är något Holland, som vi ska möta i EM-kvalet som drar i gång i höst.
Inte heller något Ungern eller Finland, för den delen.
Så mot Bosnien och Vitryssland i maj-juni, så måste offensiven börja klicka.
Den ensamme anfallaren behöver komma med i spelet, och kanterna måste bli ännu mer involverade.
Det blir en samling som kan bli mycket avgörande för inledningen av Erik Hamréns första mästerskapskval.
- Det blir en viktig period. Då måste vi få ihop det. Då hade det varit bra om det började stämma bättre, säger lagkapten Anders Svensson.

Visst fick vi svar

Fick vi några individuella svar mot Wales då?
* Tja, Sebastian Larsson såg vilse ut emellanåt på den ovana högerbacken - men klarade det till slut okej och är fortfarande det klart bästa alternativet.
* Christian Wilhelmsson visade glimtar av något som kan bli mycket viktigt i ett EM-kval. Självförtroende, kvicka fötter och en förmåga att utmana.
* Ola Toivonen gjorde ett mål som felaktigt dömdes bort, men var annars för isolerad och ofarlig. Hålet efter Zlatan Ibrahimovic är enormt längst fram.
* Olof Mellberg är - som jag skrev i går - landslagets klart bäste internationelle spelare just nu. En mäktig uppvisning i försvarsspel mot Wales.
Utskällningen av domare Alan Black var också något av det värsta - och skönaste - jag sett. En hårtork i världsklass.

Rasmus Elm på väg bort

Strax därpå så valde också Black att själv ta en offside mot Wales, trots att linjedomaren hade flaggan nere. Så hårtorken hade onekligen god effekt.
Tyvärr ser Rasmus Elm ut att vara på väg att glida ur startelvan. Underkänd i går, och man bara skrapar sig i håret och undrar var självförtroendet tagit vägen i den kropp som har så mycket fotboll i sig.