I går fick vi se Mathias Ranégie debutera för Udinese i ligan och han gjorde det genom att mosa Mexes med Milans målvakt Abbiati och enkelt nicka in 1-0 för Udinese.

Förutom målet visade han prov på en imponerande respektlöshet. Inför matchen trodde Udineses tränare Giudolin att Ranégie skulle få problem med italienska försvarsspelare, att det skulle ta tid för honom att komma är rätt in i den italienska fotbollen. Det tog en dryg halvlek.

Milan är ett lag i sönderfall men ingenting ska ta ifrån Ranégie hans fenomenala insats.

Inte haft det så lätt

Förutom målet tog han en del magiska defensiva löpningar, ordnade straffen som Di Natale gjorde 2-1 på efter att Milan kvitterat, och lyckades dessutom hålla bollen och visa prov på fin teknik i slutminuterna. Han var briljant, helt enkelt.

Ranégie är en man som inte haft det så lätt genom livet, och som heller inte alltid valt den smarta, rätta vägen. Jag älskar honom för det också. Jag älskar honom för att han bevisar att vägen till toppen kan vara bra krokig men att det kanske är då som framgången och segern smakar som bäst.

Har man dessutom spelat för Angered, samma område jag är född och uppväxt i, är man under alla omständigheter värd en knuten näve i ren glädje.

* * *

Milanoklubbarna är i rejäl gungning.

Allt fler frågor handlar om hur vassa knivarna är som Inzaghi med stor möda hittills undvikit att hugga i Allegris rygg. Den store målskytten med det glada målfirandet är ju tränare för Milans juniorer sedan i somras och det är ingen överdrift att säga att han stampar rätt otåligt i kulisserna om Milans Allegri tvingas avgå.

Galnast på alla sköna sätt

Samtidigt pendlar Milans svartblå syskon Inter mellan hopp och förtvivlan. 2-0 borta mot Torino förra veckan följdes upp av en fenomenal Cassano, en usel Sneijder och framför allt 0-2 mot lilla Siena...

Jag har aldrig sett Massimo Moratti se så olidligt gammal och lidande ut som i går. Han var grå som aska, missmodig, illa klädd, trött, förtvivlad... och då stod det fortfarande 0-0.

När Siena gjorde mål och avgjorde försvann han nästan in i bakgrunden, som en dimma.

Om två veckor är det derby i Milano. Förlorarna där kan hamna under nedflyttningsstrecket.

Serie A - medborgare - inte störst, inte vackrast. Men galnast på alla sköna sätt du kan tänka dig.

Ingen förstod någonting

Kaos på Sardinien där lokala politiker fick gå in och hastigt avstyra Cagliaris hemmamatch.

Albin Ekdals Cagliari skulle möta Roma och det var bestämt att den skulle spelas inför tomma läktare. I går fick dock Cagliaris president Cellino någon form av frispel och förklarade att det visst var fritt fram för fansen att gå. Ingen förstod någonting, men lyckligtvis gick det uppenbarligen att få tag på stadens politiska styre för de gick helt sonika in och ställde in matchen.

Kaos för oss, vardag för italienarna. Kan man annat än älska detta märkliga land?