Efter tolv omgångar av elitserien hade Per-Åge Skröder gjort två mål. Då var fjolårets poängkung på 30:e plats i elitseriens poängliga och han låg på samma nivå som Mathias Porseland, Johan Forsberg och Gabriel Karlsson. Det var då jag kallade Skröder för ”Knallpulver” i en krönika och påpekade att en poängkung måste prestera bättre.
I början av december rankade jag honom dessutom högt på listan över elitseriens mest överskattade spelare. Han tog den kritiken på bra sätt, gjorde segermålet mot Luleå samma kväll som det var i tidningen och sa att det kändes ”extra skönt” efter vad jag skrivit.
För mig kändes det nästan som min första assist i elitserien. Och jag bjuder gärna på ”något extra” om ”belöningen” blir att vi får se ”Knallpulver” förvandlas till ”Dynamit”.

När Peter Forsberg tvingades kasta in handduken redan efter uppvärmningen inför lördagens match mot Södertälje, då klev Skröder fram och visade att han också kan leda det här laget. Han gjorde det med bra spel och tre mål.
Han var den ledare han måste vara.
Han är 31 år, han är i sin prime och han kommer garanterat spela OS-hockey i februari, då Norge möter Kanada redan i OS-premiären 16 februari.
Och Skröder måste vara den riktige Skröder om Modo ska ha chans att gå till slutspel.
Nu är han uppe i 15 mål den här säsongen.
För att understryka hans förvandling: det tog honom 14 matcher den här säsongen att komma upp i tre mål, alltså lika många som han gjorde mot SSK i en match.
Skröders målsnitt de första 14 matcherna var 0,21 per match.
Hans snitt sedan dess är 0,57 mål per match.
Och nu när Skröder är bättre så börjar Modo närma sig en slutspelsplats.

Foppa, då?
Inför matchen mot SSK – som skulle bli hans, vad kan det ha varit, 247:e comeback i karriären (?) – så hade jag ett snack med nyhetschefen.
– Nu vill man verkligen kolla OS-formen.
– Hur bra är han?
– Vilka detaljer i hans spel gör att man ser fram emot OS?
– Vad fungerar redan bra?
– Vad måste bli bättre?
Ja, så där höll vi på fram och tillbaka och planerade tjusigt tillägg till krönikan med getingbetyg på form, passningar, skott, tacklingar och betydelse för laget.
Jag och chefen borde vetat bättre.
Inför OS finns egentligen bara en enda fråga gällande Peter Forsberg.
En enda.
Kan han spela överhuvudtaget?
Svaret får vi förmodligen inte förrän
i sista stund. Eller när turneringen är över. Först då vet vi hur bra det blev. Och hur frisk han var.

Bengt-Åke Gustafsson gjorde naturligtvis helt rätt som tog ut Forsberg. Är det någon chansning man ska göra så är det Foppa.
Men ingen kan räkna med en Foppa som när han var som bäst, ingen kan räkna med en Foppa i varje match – det vore idiotiskt att överhuvudtaget bygga laget kring Forsberg eller ge honom ”för stor plats”.
Han ska finnas med för att han har ett större hjärta för Tre Kronor än de flesta, för att han är Foppa och för att en kort stund av magi kan vara tillräckligt för seger i en måste-match.
Men man får se Foppa som en bonus.
Världens bästa bonus.
Och när han tvingas lämna återbud måste andra landslagsspelare glömma det direkt och sedan spela hockey som...
...ja, varför inte som Per-Åge Skröder gjorde mot Södertälje.