Foto: BEAUTIFUL SPORTS/ANDREAS DICKFoto: BEAUTIFUL SPORTS/ANDREAS DICK
 Foto: BEAUTIFUL SPORTS/ANDREAS DICK
Foto: OSNAPIX / DUCKWITZFoto: OSNAPIX / DUCKWITZ
 Foto: OSNAPIX / DUCKWITZ
Magnus Nyström

Jag har fått mycket smörja

Publicerad

Vi har träffats efter tunga förluster och motgångar flera gånger genom åren.

Äntligen fick jag möta dem som vinnare.

Henrik Lundqvist haltade fram och tog i hand.

Nicklas Bäckström berättade hemligheten om "gubbhörnan".

Anton Strålman sågade kritiker. Klart han kan göra det.

Världsmästare får alltid sista ordet.

Tre Kronor är äntligen världsmästare igen och det var både glädje och lättnad hos ledare och spelare i natt.

Jag blev faktiskt lite rörd där jag stod och mötte dem i kaoset i mixade zonen efter matchen.

Det skiljer ett kravallstaket mellan spelare och ledare efter matcher.

Ibland kan det skilja ljusår mellan oss i uppfattningen om "sakerna tillstånd".

Men i hjärtat är vi alla hockeymänniskor som naturligtvis blir glada över ett guld.

De flesta som läser mig (inklusive spelarna, som läser mer än ni tror) begriper naturligtvis att jag hellre skriver om svenskt guld än fiasko.

Jag jublar inte på pressläktaren och det vore tjänstefel av mig att ställa mig i svenska klacken med vikingahjälmen på svaj.

Men när svenska spelare paraderade förbi med guldmedaljen runt halsen stod jag förstås där med ett stort leende.

 

Svensk hockey behövde så innerligt en stor framgång.

VM-guldet var en seger för alla oss som brinner för den här sporten.

Att Anton Strålman gav kritiska journalister en liten tackling efteråt gör mig ingenting. Vi får tåla smällar vi också ibland och vi mår i alla fall bättre än Mika Rantanen i Finland gjorde efter sitt möte med Strålman nyligen.

Strålman ville också vara lite rolig och han förblir en "mediefavorit" för sina tänkvärda och fina citat under hela turneringen.

Och så arg på oss var han inte heller egentligen eftersom han var den spelare som var kvar längst hos oss, även efter att bröderna Lundqvist svarat på alla frågor.

Han gav oss även bra citat när vi inte vara beredda på det och mitt uppe i alla intervjuer sa han plötsligt.

- Jag försökte skoja lite på bänken där också, under straffläggningen. 

Flera andra spelare hade berättat om hur livrädda de var. Att de nästan kände panik.

Marcus Krüger sa till mig:

 - När "Nyllet" missade första straffen så bara gick vi ihop alla och höll om varandra, jag vet inte vad som hände, det var nästan gåshud där på bänken och vi kände bara att det skulle gå vägen...

- Jag vet inte vad jag tänkte i slutet. Det var bara helt sjukt, skrek Gabriel i mixade zonen.

 

Men Anton Strålman. han stod alltså där i båset och "skojade" med folk.

Det är världsmästarklass på det lugnet.

Henrik Lundqvist hade ont i helt kroppen, grinade illa, men svarade tålmodigt på alla frågor, nr han haltade sista metrarna mot omklädningsrummet, kom han fram till mig, tackade för mina gratulationer och klappade mig hårt på ena axeln.     

- Så skönt. Men nu är jag så trött...

- Att göra det här med brorsan...

Sedan var det nästan så rösten svek igen.

Jag har mött Lundqvist efter förlorad Stanley Cup-final i bortalagets omklädningsrum i Los Angeles och i mixade zonen efter OS-finalen i Sotji. Vi har många gånger pratat om hans vilja att vinna och hur hatet att förlora ibland varit starkare än lyckan över segrar.

Jag har aldrig sett honom så lycklig som sida vid sida med Joel i natt.

Och nu vill jag dela ut ett par tacklingar.

Först till alla de gnälla svenskar som skickat mejl till mig genom åren om hur överskattad Henke är.

Jag fick en hel del sådan smörja även under VM.

Hoppas Henke täppt till truten på er nu.

Detsamma gäller alla arga svenskar som inte tyckt om att jag redan innan turneringen skrev att det skulle bli svenskt VM-guld.

Och det här handlar inte om hur jag tippar. För jag är en bedrövlig tippare ibland även om jag hade rätt nu.

Det här handlar om en negativ, tråkig inställning som är raka motsatsen mot vad Tre Kronor visade upp VM-finalen mot Kanada.

Om spelarna haft samma mindervärdeskomplex så blev det aldrig någon svenskt VM-guld.

Hoppas pessmisisterna låtar sig inspireras av Lundqvist, Nicklas Bäckström, William Nylander och de andra.

 

Att spelare och lag sedan får rättmätig kritik ibland är något helt annat.

Befogad kritik är något man lär sig av och pressläktaren får som sagt aldrig bli en hejarklack.

Gladast blev jag av att träffa Nicklas Bäckström som jag följt sedan han var tonåring i Brynäs.

Egentligen hade han bestämt att rusa förbi de sista journalisterna, men när han såg mig så stannade han för en kort pratstund.

- Hur känns det, undrade superproffset framför Bäckström.

- Skönt, haha. 

- Hur tänkte du vid straffen?

- Jag hade bestämt mig innan hur jag skulle göra. Johan Garpenlöv kom förbi mig i gymmet före matchen och vi pratade straffar och jag sa att jag villa ta en straff och att jag har ett favoritställe att skjuta pucken, jag kallar det gubbhörnan i målkassen.

Nicklas sköt pucken lågt, vid målvaktens högra stolpe på klubbhandsidan.

- Var du inte nervös?

 - Det är alltid lite nervöst, men samtidigt är det lättare att skjuta än att göra en dragning.

Det var också rörande att höra Bäckströms ord om Henrik Lundqvist.

- Vi visste att han skulle spela. Han är en sådan jäkla vinnarskalle alltså. När vi som mest behövde honom tog han fram de svarat ögonen och tog alla fyra straffar. Det var magiskt,

 

Perfekt slutord tänker jag.

Världsmästarna får förstås sista ordet:

Nicklas Bäckström:

- Det var magiskt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag