Spelare slår ner sportchef. Andreas Jämtin slår ner Michael Sundlöv. Hur i alla sina dar kan något sånt hända?
Jo, jag ska försöka förklara det. Men inte försvara det. Jag var inte på plats. Jag har inte sett någonting. Men jag känner de inblandade väl. Och jag förstår att det kan hända.
För det första var det tur för alla parter i Läkerol Arena att Foppa succédebuterade 35 mil norrut. Det tar bort lite fokus från Gävlehändelserna.
Andreas Jämtin är het och omdömet kan svikta emellanåt. Daniel Widing är het och omdömet kan svikta emellanåt. Michael Sundlöv är het och när han spelade som aktiv kunde omdömet svikta emellanåt. Som sportchef är han en känslosam och omdömesgill person.
Den Brynäsfunktionär som var inblandad, som jag vet vem det är, är het. När han spelade kunde omdömet svikta emellanåt. Numera är han en av Sveriges duktigaste yrkesmän i sitt skrå.
Daniel Widing och Andreas Jämtin har säkert haft sina duster och verbala utbyten i matcher under årens lopp.
I Sverige, lilla snälla Sverige (där inga elaka eller dopade idrottsmän bor), har inte arkitekterna av ishockeyarenor haft särskilt gott omdöme då de flesta arenor är konstruerade så att alla aktörer ska ut och in till arenan genom samma utgång. Och i Gävle är det särskilt trångt. Swedbank arena i Ö-vik är nästan den enda arena där aktörerna går ut och in i var sin gång.
Kanske Foppa har påpekat det.
För i Nordamerika har alla arenor den konstruktionen.
I den lilla utgångstuben i Gävle står Michael Sundlöv, sportchefen, och är förbannad på Jämtin när han ser dennes onödiga slashing på Widing.
Sundlöv ska inte stå där. Men han har alltid stått där för att han går efter varje match in i omklädningsrummet till killarna och tränarna.
Sargdörren öppnas inåt omklädningsrummen vilket gör att Sundlöv är tvungen att backa in i tuben för att ge plats för sargdörren.
Då kommer Jämtin med adrenalinet kokande och kollisionen mellan Sundlöv och Jämtin är oundviklig.
Jag kan tänka mig att Sundlöv är rapp i käften. Jag kan tänka mig att Jämtin inte är talbar. Jämtin petar handsken i ansiktet på Sundlöv. Han faller för att gången lutar ner mot omklädningsrummen. Brynäsfunktionären, den duktige men hete, ser detta och ingriper till sin sportchefs försvar och ja så är kalabaliken ett faktum...
Det går inte att förklara bort. Inte att snacka sig runt. Vi måste ta avstånd. Jag tar avstånd från detta å det bestämdaste men...
Konstaterar att arkitekten som ritade gamla Gavlerinken (det var samma utgång då) egentligen är den skyldige?
Samtidigt tackar jag Foppa för att han på ett så formidabelt sätt avledde en del av uppmärksamheten.
Och väntar på linjedomare Winges rapport om vad som egentligen hände.
För jag vet ju egentligen ingenting.
