För några veckor sedan träffade jag Zlatan i Malmö. Han var glad och avslappnad och när frågorna om framtiden kom svarade Zlatan.
– I dag är det Inter (som gäller).
– Men det kan ändras? frågade jag.
– Allt kan ändras.
Det hade varit enkelt för Zlatan att där och då ta död på alla spekulationer. Men när han pratade förstod jag att hela hans kropp ville till Katalonien. Frågan var bara om det gick att lösa. Nu verkar så äntligen den sega såpan vara inne på sitt sista avsnitt, och upplösningen är i så fall inte särskilt oväntad. Zlatan brukar få som han vill.

När världens bästa fotbollsklubb hostar upp 440 miljoner och dessutom släpper en spelare (Samuel Eto’o) som förra säsongen gjorde 30 mål och avgjorde Champions League-finalen för att få en ny anfallare inser man att de menar allvar.
Barcelona tror på Zlatan.
Det ansvaret blir tufft att bära och förväntningarna är skyhöga.
Timingen är perfekt men ändå inte. Å ena sidan kunde Zlatan inte ha fått en bättre omgivning, å andra sidan kan Barça omöjligt toppa den magiska säsongen som fullbordades på Olimpico i maj.
Jag hade förmånen att se Barcelona spela ganska många gånger förra säsongen. Den magiska säsongen som slutade med en förkrossande ligaseger och vinst i både Champions League och Copa del Rey.
Jag har aldrig sett ett lag spela bättre och roligare fotboll.
Ännu mer imponerande var modellen. När Barcelona passade ut Manchester United i Rom gjorde man det med sju spelare i startelvan som utbildats i klubbens egen ungdomsverksamhet.
Katalaner vet att uppskatta sånt. Det är därför Andrés Iniesta får fler sånger än Thierry Henry.

Thierry Henrys första säsong i Barcelona var inte katastrofal, men inte heller särskilt framgångsrik. I Arsenal hade han vant sig vid att transportera boll och röra sig fritt på planen. Men Barças fotboll bygger på snabba passningar och ständig rörelse. Det tog tid för Henry att vänja sig vid den och risken finns att Zlatan får liknande acklimatiseringsproblem.
Ska han ta Eto’os plats måste han uppträda som en hänsynslös striker. Släppa bollen på ett tillslag, aldrig stå stilla och bara vänta. Barcelonas spel är inte Inters och även om Zlatan är en stjärna får han inte samma status på Camp Nou som på San Siro. Nu måste han bevisa att han är värd pengarna och jag hoppas att publiken ger honom tid.
Klart är att det ska bli mycket spännande att följa honom, och naturligtvis kan han lyckas. Är han smart nog att anpassa sig blir det underbart att se honom matas med bollar från Leo Messi, Iniesta och Xavi.

För serie A är det ännu en prestigeförlust. Först Kaká och nu alltså med stor sannolikhet Zlatan. Samtidigt fylls Real Madrid och Barcelona med nya stjärnor, paraden tar aldrig slut och pulsen närmar sig max.
Höstens El Clásico kommer att bli en hausse utan dess like.