Brommapojkarnas tränare Kim Bergstrand, en man jag har stor respekt för, satt bara och skakade på huvudet. Han hade just gett sin syn på matchen ("kamp, kamp, kamp och så lite mera kamp") och verkade på allvar ganska oroad. Inte över sitt lags spel, ty det kunde han inte bedöma än.
- Vi har spelat två matcher men det känns inte som att allsvenskan ens har börjat. En jädra märklig känsla, sa Bergstrand.
Gräsmattan - förlåt: "Gräsmattan" - kallade han med all rätt bedrövlig och tyvärr var den inte det enda problemet med den här matchen.
Bredvid Kim Bergstrand satt AIK:s tränare Mikael Stahre. Hans lag har fått en olycklig start på säsongen men jag måste ge det till Stahre, han gömmer sig inte. Även jobbiga frågor blir besvarade, det går att resonera med honom och det uppskattar jag.
Däremot sa Mikael Stahre en märklig sak på presskonferensen.
Stahre sa:
- Vi är enade, vi jobbar hårt för varandra.

Efter att ha sett AIK:s avslutning mot Brommapojkarna klingade de orden falskt i Råsundas katakomber.
Det hade inte varit särskilt vackert den här gången heller, men med tio minuter kvar hade ändå AIK vittring. Martin Mutumba hade äntligen skapat några farligheter på sin kant, Antônio Flávio borde redan ha spräckt nollan och Walid Atta (bästa spelare, återigen) hade skjutit i ribban från nära håll.
Elva brommapojkar, flera av dem med en stukad försäsong bakom sig, kämpade tappert men började se väldigt trötta ut.
Det luktade segermål för AIK lång väg.
Och i det läget valde Sebastián Eguren att försöka filma till sig en straff.
Domare Ingvarsson gick inte på den och Eguren, som snackat till sig ett gult kort tidigare i matchen, ombads lämna planen. När några AIK-fans sedan applåderade honom medan han sakta vandrade längs sidlinjen undrade jag om det var en lojalitet värd att beundra eller att skratta åt.
För så här enkelt var det:
Sebastián Eguren tog två skitvarningar.
Han jobbade inte hårt för sina lagkamrater, han svek dem i ett avgörande läge.
I dag ska Mikael Stahre "ha ett samtal" med sin stjärna och det bästa vore om Stahre samtidigt beordrar Eguren att läsa Ann Heberleins bok Det var inte mitt fel: Om konsten att ta ansvar.

AIK:s segerchans förstördes definitivt några minuter senare när Kenny Pavey fick rött kort efter en duell med BP:s målvakt Benny Lekström. Pavey var upprörd efteråt, talade om naturlig aggressivitet och menade att det var hans rykte som fick honom utvisad. Men jag vet inte. Jag var själv inne i BP:s omklädningsrum och inspekterade Benny Lekströms blödande knä och det var ingen vacker syn.
AIK gjorde en bättre insats än mot Mjällby senast, defensiven är fortsatt pålitlig men det är en klen tröst. Mållösa mot förmodade bottenlag är givetvis inte godkänt. Och nu prövas verkligen AIK-andan. Till nästa match mot Gais är två spelare avstängda och pressen på ett första mål växer sig allt större hos mästarna.
Överhuvudtaget får man ju knappt se några mål i år.
Efter nio allsvenska matcher leder de mållösa matcherna med 5- 4. Publiksiffrorna är generande usla och planerna... nej, jag orkar inte gå på om det där en gång till.
4304 personer såg BP- AIK på Råsunda igår.
Först tänkte jag undersöka när Råsunda senast hade en så usel allsvensk publiksiffra men så fastnade jag framför en rafflande hockeyförlängning istället.
En man vid namn Kris Beech avgjorde för HV 71 och de såg ut att ha roligt i Jönköping.