Man skulle kunna säga att det var Firma Finland & Finland, som knäckte landsmannen Antti Niemi i Chicagokassen.
Leinos fullträff gav Philadelphia ett ointagbart avstånd målmässigt även om Blackhawks kom tillbaka med två mål och hade bud på kvittering under slutminuterna.

Påminner om Sjöberg

Den andre finländske maktfaktorn på isen i Wachovia Center i natt var Flyersbacken Kimmo Timonen.
Hans framspelning till Claude Girouxs 3–1-mål var en läckerhet och gav lagkamraten fritt fram vid den vänstra stolpen att i lugn och ro lägga in pucken i kassen bakom en sprattlande Niemi.
Timonen spelade i 26:59 minuter och gjorde ännu en stormatch. Hans energi, puckbehandling och oräddhet påminner om Lars-Erik Sjöbergs, som kallades för "The Little General".
Timonen är en fältherre också han och en fröjd att se.

En vansklig logik

Så var står vi nu?
Jo, båda lagen har vunnit sina inledande hemmamatcher, så nu handlar det om en finalserie i bäst av tre.
Att Chicago har två hemmamatcher om det går till en sjunde och avgörande match borde väga över, men som Philadelphia spelat – och då inte bara i de två senaste matcherna – känns det vanskligt att lita till den logiken.
Det här kan sluta hur som helst och jag är den förste att erkänna att det var alldeles för tidigt att räkna ut Flyers efter de två förlusterna i Chicago.
Varningssignalen fanns ju där – de föll båda gångerna med minsta möjliga marginal, uddamålet.

Onödigt spännande

I natt var Michael Leighton en hjälte i kassen än en gång.
Chris Pronger var mästerlig i försvaret och lika bra var också Matt Carle.
Framåt lossnade det äntligen för förstakedjan med Mike Richards, Jeff Carter och Simon Gagne – de två förstnämnda var båda målskyttar.
Enda minuset för hemmalaget den här kvällen inför drygt 20 000 hängivna hemmafans var den tappade tremålsledningen i den tredje perioden.
4–1 blev 4–3, men Flyers tätade till försvaret och stred lika intensivt som tidigare i finalen och lyckades sätta 5–3 i tom kasse sedan Carter snott pucken av Duncan Keith när Chicagobacken sjabblade på den offensiva blå linjen.

Många minus för underbarnet

Blackhawks, då?
Mycket gick snett den här kvällen på bortaplan.
Niklas Hjalmarsson får ta på sig de två första baklängesmålen.
Han lät Mike Richards stjäla pucken av honom bakom den egna kassen vid 1–0-målet och serverade sedan Matt Carle pucken vid 2–0-målet.
Men han var inte sämst i Blackhawks. Varken spelmässigt eller siffermässigt.
Underbarnet Patrick Kane (en assist) var -4 och lagkaptenen Jonatan Toews lämnade isen med -2.