Inget är omöjligt i den här följetongen, där Peter Forsberg under de senaste åren lagt sig på operationsbordet i två världsdelar och fått ingrepp gjorda av några av världens ledande fotspecialister.
För två år sedan knäckte man benet i hans högra fot i USA och satte ihop det igen.
Det var under Foppas tid i Philadelphia Flyers och ansågs vara den slutgiltiga lösningen på hans ostadiga skridskoåkning.
Foppa ler snett numera när den operationen kommer på tal.
Han tog smärtan, slet under månader med rehabiliteringen och intalade sig själv att det var värt besväret.
Det var det inte.
Problemet fanns kvar.

Han kom till Colorado i mars i år och hoppade med i leken igen efter att ha gjort ett nytt ingrepp hemma i Sverige och tränat sig i form med Modo.
Det höll ett tag.
Sedan var det samma gamla visa igen.
Högerfoten drog ihop sig i skridskon, han fick dålig balans i åkningen och det slet på ljumsken med en sträckning som följd.

Borde han ha tagit det mer försiktigt? Borde han ha spelat mindre under sina första matcher i Avalanche?
- Jag tror inte att det haft någon betydelse, säger hann nu när vi ses i Kalifornien.
Problemet fanns kvar.
Vad som smärtade honom mest tror jag var att när han väl spelade - ta åttondelsfinalerna mot Minnesota - så höll han världsklass.
Han dominerade isen under många byten.
Trots att han hade missat mer än två tredjedelar av grundserien kunde han utmana ligans bästa backar. Han stod upp för sig och sina lagkamrater, han smällde på. Och han levererade sina patentpassningar cross ice.
Men det höll som sagt bara korta perioder.
Sedan tvingades han sitta i omklädningsrummet och förklara varför han inte var ombytt och spelade igen.
Det tänker han inte vara med om en gång till.
Just nu är det allt vi vet om hans framtid.
Därför avstår jag från att tippa om det blir någon mer comeback.