LOS ANGELES. Det råder skarpt läge i NHL.
Deadline för ett nytt kollektivavtal mellan klubb-ägarna och spelarfacket är bara en knapp månad bort.
Och så här långt har parterna inte hittat någon gemensam nämnare att förhandla om.
Situationen är mardrömslik för de nya svenskarna, som är på väg över Atlanten för att inleda sin proffskarriär i NHL.
Mitt under uppbyggnadsträningen hemma i Sverige gnager frågorna i huvudet:
Blir det något träningsläger i mitten av september med NHL-klubben som draftade mig och gav mig ett rookiekontrakt?
Tvingas jag slåss om en plats i AHL i stället?
Får jag åka hem igen och spela kvar i elitserien i ytterligare en säsong?
I dag, måndagen den 20 augusti, finns inga svar på dessa frågor.
Ingen vet om det blir NHL-spel i höst.
Några egentliga förhandlingar om sakfrågorna har inte kommit i gång utan det har mest handlat om förpostfäktningar kring principfrågor.
NHL-ledningen med Gary Bettman i spetsen vill prata om kronor och ören. De vill att spelarna ska tjäna mindre, ha ett tuffare lönetak och försämra villkoren för spelarna när de skriver på kontrakt. NHL vill införa längre rookiekontrakt och kortare maxkontrakt för äldre spelare.
Spelarfacket NHLPA har ägnat de första förhandlingsveckorna åt att försöka övertyga klubbägarna och ligan om att det behövs en ny arbetsmodell när man fördelar intäkterna mellan klubbarna och spelarna.
Fackbossen Donald Fehr har skissat på en samarbetspakt mellan NHL och NHLPA, där spelarna är beredda att hjälpa de rika klubbarna att hjälpa de fattigare klubbarna i NHL.
Spelarna har sagt sig vara villiga att under tre år avstå från en del av inkomst kakan för att man ska ge de fattiga klubbarna en ekonomisk dunk i ryggen.
Bettman och hans inre krets, där representanter för några av klubbarna sitter, har viftat bort Fehrs förslag och sagt att facket inte ska ägna sig åt ägar- och strukturfrågor. Att NHLPA i stället borde koncentrera sig på att komma med ett motbud och berätta hur man ställer sig till förslaget NHL gav dem den 13 juli.
Där står vi nu.
Och många i branschen säger frustrerat och lätt sarkastiskt:
– Vi ses till jul.
Eller:
– Räkna inte med någon hockey i NHL i höst. Vi ses till seriepremiären i samband med Winter Classic i Detroit den 1 januari.
Från sargkanten frågar man sig:
Lärde de sig inget från konflikten för åtta år sedan, då NHL satte i gång en lockout som dödade hela säsongen 2004-05.
Hur kan det vara så att man nu - en knapp månad innan det gällande kollektivavtalet går ut den 15 september - inte har en ny överenskommelse klar.
Varför är man så förbaskat sent ute?
Svaret på den frågan är komplicerat. Bettman säger att ligan har velat börja förhandla sedan i mars, Fehr hävdar att NHLPA har väntat på att få in årsredovisningar från klubbarna och en bättre bild av NHL:s ekonomiska läge. Trots att ligans intäkter ökat från 14,7 miljarder kronor före lockouten 2004-05 till 22,1 miljarder 2011-12 bråkar man alltså om pengar.
Och NHL har fortfarande lag som hackar sig fram med dålig ekonomi.
– Vad har ni gjort under alla dessa år när vi hjälpt till att öka intäkterna så drastiskt, undrar Fehr och spelarna.
Bettmans svar är att spelarna tar för mycket av kakan.
Ja, ni förstår.
Det är som en gammal arbetskonflikt mellan SAF och LO. Men med en massa höginkomsttagare i facket inblandade.
Förra gången knockade Bettman sin motståndare, Bob Goodenow, och fick till ett lönetak. NHLPA gav med sig sedan de lägst betalda spelarna gick på knä ekonomiskt efter ett år med bara pengar från fackets “strejkkassa" att leva på. Fehr säger att spelarna är bättre rustade nu. Men för de svenska talangerna som är på väg över till USA och Kanada i höst för att inleda sina NHL-karriärer är det en klen tröst.
“This can get ugly", som man säger här i USA.