GLASGOW. Åge Hareide stal showen på Celtic Park.
Åge Hareide visade en beslutsamhet på presskonferensen som jag tidigare bara sett hos tränare i Premier League.
Kan HIF-spelarna visa samma självförtroende som sin norske tränare har vi äntligen ett svenskt lag i Champions Leagues gruppspel.
Åge fick mig att tro på ett mirakel.
När jag var hemma hos Celtics svenske landslagsback Mikael Lustig före EM-slutspelet i Polen och Ukraina, berättade han att Celtics tränare Neil Lennon brukade ha peptalk innan matcherna, som liknar de stridsrop Mel Gibsons rollfigur i filmen Braveheart har när det är dags för krig. När jag i går besökte Celtics träningsanläggning Lennoxtown, 20 minuters bilfärd från centrala Glasgow, är det lätt att förstå varifrån den röd-hårige skotten fått sin inspiration.
Fotbollsplanerna ligger alldeles nedanför de höga, gröna skotska bergen - som hämtade ur Braveheart.
Är det så där disigt som det var i går, räcker det med att bara titta mot de gröna bergstopparna och du kan tro att du är en karaktär i den klassiska filmen. Men när jag satt inträngd i Celtics omklädningsrum tillsammans med just Neil Lennon och ett par andra skotska journalister, var det svårt att föreställa sig Celtic-legendaren som en speciellt bra talare.
Lennon höll en rätt låg profil, svarade tyst, korrekt och ordentligt på frågor om allt från Mohamed Banguras flytt till AIK till kvällens match.
Annat då med Åge Hareide.
Jag ska ärligt erkänna att jag var en aning tveksam till Hareide när han anställdes av Helsingborg.
När jag såg honom "in action" på presskonferensen i går förstod jag varför Jesper Jansson anställt Hareide med uppdrag att ta HIF ut i Europa.
Som ni alla vet har Hareide en väldigt hes röst, nästan så man kan tro att han både röker och dricker rätt mycket whiskey.
Samtidigt.
Det lär han inte göra.
Men lägger du till en norsk dialekt på den hesa rösten och föreställer dig att han ska snacka engelska, så kan det väl inte bli annat än rätt risigt va?
Inte då.
Tillsammans med lagkaptenen Pär Hansson klev Hareide upp på podiet, iklädd den svarta träningsoverallen med klubbmärken på bröstet, och tog över showen fullständigt.
Han levererade big time medan Hansson satt tyst och lyssnade.
Med sin hesa stämma domderade och gestikulerade norrmannen så mycket att jag tror de skotska reportrarna häpnade.
Det gjorde jag i alla fall.
När Hareide sa att han hållit tal för spelarna, velat få dem att tro att vändningen är möjlig - och att Celtic är ganska slarviga bakåt, gjorde han det med en övertygelse jag bara sett hos Premier League-tränare tidigare.
Åge pratade om annat också.
Att han var obesegrad i Glasgow, aldrig släppt in ett mål med ett lag här och att spelarna i HIF har sitt livs chans i kväll.
Det har han väldigt rätt i.
Han talade om att Celtic har all press på sig och att HIF var bättre än de skotska mästarna på precis allt i första matchen,
Tänk er Andreas Alm, Jörgen Lennartsson eller Pelle Olsson ha den utläggningen, med det självförtroendet innan en avgörande match i Champions League-kvalet...
Ju mer jag lyssnade på HIF:s tränare, desto mer började jag också tro på ett mirakel i kväll.
För omöjligt är det inte.
Det räcker med ett tidigt mål så lär Celtic hamna i gungning.
Även om Mattias Lindström inte spelar från start i kväll är han ord rätt talande.
- Jag var förvånad över hur dåliga Celtic var i första matchen. De har all press på sig och det är väl det som talar för oss i kväll.
- Att vi inte har något att förlora.