Erik Hamrén ställs inför sin hittills viktigaste och svåraste uppgift som förbundskapten när Sverige spelar ödesmatch mot England på Olympiastadion i Kiev i kväll.

Hamréns landslag ställs mot ett England som fortfarande är obesegrade under Roy Hodgsons ledning.

Inte undra på att Hamrén såg en aning bekymrad ut under gårdagens presskonferens.

Han har en del att fundera på, den gode Hamrén.

De fasta situationerna är hans största huvudvärk.

För vad än förbundskapten säger om att sett över hela kvalet så har vi varit bra på fasta situationer, går det inte att blunda för fakta.

Sverige har varit usla på just det, de tre senaste matcherna.

Både offensiva och defensiva.

Mot Ukraina kostade misstagen oss segern och mot England i kväll måste de fasta situationerna fungera klockrent för att vi ska ha någon chans att vinna.

Därför har också Hamrén gått igenom taktiken extra noga och gett Olof Mellberg och Andreas Granqvist uppdraget att punktmarkera två av lagets bästa huvudspelare, John Terry och Joleon Lescott, vid Englands hörnor och frisparkar.

Det kommer att behövas.

Här måste framför allt Olof Mellberg visa mer beslutsamhet och pondus än vad han gjort hittills under träningslandskamperna och mot Ukraina.

Mellberg har faktiskt inte gått att känna igen.

Han har gått från att vara fullständigt dominant under kvalet, till att vara slarvig och spela ovårdat, i de senaste matcherna.

34-åringen förlorade också enkelt närkampen mot Andrej Sjevtjenko, när Ukrainas lagkapten och stjärnanfallare nickade in 1-1 i EM-premiären.

Så är vi inte vana att se Mellberg agera.

I kvällens match kommer han att ställas på hårda prov igen - och det vill till att han visar upp samma ledaregenskaper och attityd som han gjort i kvalmatcherna.

Annars kommer Sverige att förlora.

Samtidigt som landslaget måste hålla tätt bakåt och på fasta situationer måste laget också få ordning på offensiven.

Erik Hamrén lär peta Ola Toivonen, sätta in Anders Svensson på mitten bredvid Kim Källström - och kanske spela med Emir Bajrami på vänsterkanten.

Då vill jag se Kim Källström komma ner och hämta boll och vara den spelfördelare han kan vara i sina bästa stunder. Med en rutinerad Svensson bredvid sig får Källström mer utrymme i det offensiva spelet, vilket är nödvändigt.

Samtidigt blir kantspelet ett av våra viktigaste vapen mot England.

Frankrike hade enorma problem att komma in centralt i banan, när Steven Gerrard och Scott Parker krympte ytorna på mitten - och i stället satsade Frankrike på att komma runt med Frank Ribery och Samir Nasri på kanterna.

Det lyckades i bland, ibland inte.

För Sveriges del måste det lyckas, för jag har svårt att se att inte England sätter in specialbevakning på Zlatan Ibrahimovic.

Han kommer att få stångas med John Terry och Joleon Lescott, vilket inte direkt blir en lätt uppgift.

Samtidigt blir det viktigt för svenskarna att ta med sig Sebastian Larssons ord till kvällens ödesmatch, som också får avsluta den här krönikan.

- Vi känner en väldig revanschlusta och vi vill visa upp vad vi egentligen kan efter förlusten mot Ukraina. Vi vill ge någonting tillbaka till fansen.