Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3

Hjälte - och hackkyckling

Han kallades "Lillen" och var under några år det stora svenska boxningshoppet.
Anders Eklund fick oss att drömma om en ny Ingo-epok. Framför allt efter knockoutsegern över norrmannen Steffen Tangstad.
- Jag blev inte rik på boxningen men fick vara med om ett fantastiskt äventyr, säger "Lillen", 49.

Det har gått drygt 21 år sen han blev Europamästare för första gången. Den 9 mars 1985 möttes "Lillen" och norrmannen Steffen Tangstad och det var mer än en boxningsmatch.
- Intresset inför fighten var näst intill hysteriskt. Ingo blandade sig i det hela. Han backade upp Steffen Tangstad. Jag tror han förlorade många supportrar på det sättet. Ingo behandlade aldrig mig med respekt. Kanske var det ett sätt för honom att få
publicitet.
"Lillen" Eklund var under sin karriär både hjälte och hackkyckling. Det fanns inga mellanlägen.
När han vann hissades han till skyarna.
När han föll sågades han jämns med fotknölarna.
Inför matchen mot Tangstad var norrmannen stor favorit. Ingo gav inte sin landsman en chans i KB-hallen.
"Lillens" knock bet - även på Ingo.
- Jag gjorde en bra insats mot Tangstad. Jag boxades disciplinerat och avslappnat, kände absolut ingen press trots att hela min framtid stod på spel. Vänstern satt där hela tiden, den öppnade för högern. Det var en skön känsla att vinna den matchen,
säger "Lillen".
Steffen Tangstad hyllar sin gamle rival:
- Eklund var klart underskattad av pressen. Han var stor och stark och slog tungt. Jag mötte honom två gånger och förlorade båda matcherna.

Dansken Mogens Palle var den som arrangerade EM-galan i Köpenhamn. Han var även manager för "Lillen" under större delen av hans karriär.
Men de blev aldrig bästa vänner.
- Eklund fick sin stora chans mot Frank Bruno, men han tog den inte. Om han hade besegrat Bruno hade han också tagit hem de stora pengarna. Eklund var för stor och orörlig. Han saknade det rätta hjärtat i ringen, säger dansken.
- Palle var inte helt ärlig mot mig. Han gjorde inte sitt bästa för mig. Jag hade alla odds emot mig när jag EM-boxades mot Fransesco Damiani på hög höjd i Italien 1987, säger "Lillen". Men även om "Lillen" är kritisk mot sin gamle manager ångrar han inte åren som proffsboxare.
- Det var roligt så länge det varade. Jag blev inte rik, men jag har i alla fall en del trevliga minnen, säger "Lillen".

Efter mötet med Tangstad gick han ytterligare tre matcher om EM-titeln, mot Frank Bruno, Alfredo Evangelista och Fransesco Damiani.
- Matchen mot Evangelista, som jag vann på ko, var den bästa i karriären, konstaterar "Lillen".
Boxningen är ett minne blott för "Lillen" Eklund. Han jobbar åter som snickare och på fritiden är det bluegrass som gäller.
- Jag kan känna samma känsla när jag spelar munspel som när jag framträdde i ringen, säger Eklund, vars matchvikt numera ligger på 130 kilo.
- Jag skulle kanske behöva träna, men det blir i alla fall lite promenader...

Av Kent Hansson
kent.hansson@kvp.se

Publicerat 4 juni 2007
Uppdaterad 4 juni 2007

 
Toppbild














Bottenbild