Att analysera en benhård batalj som går till ett avgörande i sudden death, där båda lagen skapar lägen för vinst, är svår att göra. Men en sak som jag har lärt mig under åren är att ett resultat har någon form av logik i sig.
Vad avgör då den här matchen?
Färjestad börjar de fyra, fem första minuterna bäst. Tar initiativet. När HV får ett powerplay efter knappt sju minuter gör laget ett klassiskt mål signerat Johan Davidsson/Jukka Voutilainen. Som vi sett många gånger. Momentumet går över till Färjestad. 1–0 målet signalerar till HV-spelarna att allt är som vanligt. Vi har vår kapten tillbaka i normal form. Vi har vår målskytt som levererar. Sedan har HV greppet om händelserna fram till slutet av andra perioden. Och laget jobbar stenhårt. Hårdare än Färje-stad. Och behåller greppet.

Perra Johnsson, Färjestads coach, märker det tidigt i andra perioden när han tar time-out efter bara 3.30. Men det är ingen bra time-out. Ett vanligt misstag från en coach som inte håller huvudet kallt. Det speglar mer hans egen oro än spelarnas. Dessutom ser jag ett mycket mer samlat HV kring sina coacher än Färjestadspelare kring sina.
mm Rickard Wallin, kaptenen, försöker åkalla vissa spelares uppmärksamhet. Men lika fullt sitter bland andra Ari Vallin och stirrar tomt framför sig med munnen öppen, som en strömming som nyss kommit upp på land. HV släpper inte greppet efter time-outen.
Därför kommer en ödesdiger miss i egen zon av HV-backen Pasi Puistola och en, den enda för kvällen, chansning av Stefan Liv som en kalldusch. 2–2 av Peter Nordström i närmaste krysset över en ”låg” Liv-axel vid första stolpen.

Matchen står sedan jämn in mot matchslutet. Färjestad forcerar hårt, men Stefan Liv är lugnet själv.
Efter 16.35 i tredje perioden kliver Rickard Wallin, Färjestadskaptenen, in i handlingen. Ja, indirekt alltså. Ni vet Rickard Wallins tidigare kommentarer om att Martin Thörnberg är en ”slänggurka”. Thörnberg är en filmare. Den kommentaren har stört Martin så till den grad, att han varit frånvarande i slutspelet. Och han var frånvarande i markeringen efter 16.35 när Jonas ”Bom-Bom” Holös dunkade in 2–2 målet. Det lyckade "trash-talket” från stockholmaren Wallin, kan vara en del i det psykologiska spelet som bestämmer ”Le Mat bucklans” slutstation.
mm Jonas Holös mål tar tillbaka momentumet till Färjestad, som sedan dominerar stora delar av resterande speltid.

Jag påstår att Jukka Vuotilainens straff i förlängningen också präglades av ett mentalt underläge visavi Jonas Gustavsson. Jukka hade dålig fart, agerade obestämt, kom för nära målvakten och av detta fantastiska läge blev ingenting. Uttagningen av straffläggare är inget att kritisera.
Men jag kan tycka att Kenta Johanssons coaching är i avsaknad av att hitta nya vägar när laget tappar momentumet. Kentas styrka är att vänta ut händelserna och lita på det han vet fungerar bra. Men det är också en svaghet när man blir för traditionell och förutsägbar. Jag tycker kanske att Simon Önerud hade förtjänat mer istid. Och Mattias Tedenby som var klart bättre i dag än senast kanske hade hittat på någonting i powerplay när nu Törnberg går på tomgång.
Ska HV vända detta måste Kenta Johansson hitta ny energi till sitt manskap.