Hon låg 25 sekunder efter bronset vid växlingen - i mål var hon fyra tiondelar och en tå från silvret.
Charlotte Kalla bragdforcerade Sverige till en ny stafettmedalj.
- Jag tycker om att jaga, säger hon till SportExpressen.se.
Lina Andersson gick ut först av svenskorna, men med viss gelé kvar i benen från gårdagens sprintstafett så fick hon slita hårt.
Britta Norgren gick sedan ut tvåa och körde på för fullt, men när Anna Haag på tredjesträckan inte såg ut att hämtat sig från sin magsjuka så såg det mörkt ut.
Inför de sista fem kilometrarna låg Sverige sexa, 38 sekunder bakom Norge i täten och 24 sekunder efter Polen på bronsplats.
Men då var det dags för Charlotte Kalla.
Man kan aldrig räkna bort Charlotte Kalla.
Fokuserad
Med stenhårt fokus, blicken nerborrad i backen och fullt ös direkt så började upphämtningen, sekund för sekund, stavtag för stavtag.
Efter ett tag var det 20 sekunder upp till Tyskland som tagit sig förbi Polen, sedan var det 15, sedan 10 och i sista backen såg Claudia Kuenzel ut att ha drivit kroppen in i den beryktade väggen och inför upploppet kunde Kalla ta sig förbi.
– Jag ville inte ta ut mig alltför mycket i början, det är en jobbig bana och inte så mycket vila på den, säger Charlotte Kalla till SportExpressen.se.
Krafter kvar
Hade du så mycket koll på att hinna ikapp dem att du kunde ligga och vila?
- Nej, det hade jag inte. Men jag visste att jag måste ha krafter i backen på slutet och börja köra ganska tidigt där. Sen när jag såg tyskan sista gången var det bara att ge järnet.
Och plötsligt, efter backen, fanns även Norge precis framför i spåret. Ett Norge som tappat sitt flyt, sin ledning och till slut även medaljerna då Kalla gick förbi.
Vände igen
Men då vände det en gång till när Kuenzel lämnade mötet med väggen bakom sig, fick ny energi och tog sig förbi Kalla med fyra tiondelar genom en bättre tajmad målgång.
Men ett brons blev det, och med tanke Kallas makalösa forcering var det ett brons som smakade mer.
- Jag fastnade lite med staven och blev ofokuserad nån meter innan mållinjen. Sen är jag inte världens bästa spurtare. Jag måste försöka få ännu längre ben, säger Kalla.
Sedan skrattar hon och avslutar.
- Vi gick in med inställningen innan loppet att ha roligt ute i spåret i dag. Det är då det funkar som bäst.