Det är verkligen en märklig upplevelse att se två av världens mäktigaste fotbollsländer möta varandra i Peking. Trots att Workers Stadium är fullpackad (52 968 personer) är det emellanåt helt tyst. Knappt några hejaramsor hörs, inga sånger sjungs. Så länge spelet är statiskt är publiken mer intresserad av den roliga pandamaskoten som vinkar hurtigt.

Explosion - sen tystnad

Men så får Ronaldinho bollen. Arenan exploderar, men det låter inte som ljudet från fotbollsfans. Mer som ljudet från ett gäng tolvåringar som just fått en skymt av Justin Timberlake. Sen blir det tyst igen. Tills Leo Messi inleder en räd och på så vis startar hysterin igen.
För kineserna är detta ingen fotbollsmatch, det är en show. Ronaldinho och Messi är inga spelare, de är cirkusapor.
Kineserna vill ha underhållning, inte spelsystem eller offsidefällor. De skiter i om Brasilien eller Argentina vinner. Bara de får lite trolleri.
De blir besvikna när Ronaldinho slår en enkel, effektiv passning men primalskriker efter en klack som inte leder till något annat än ett argentinskt inkast.
Kontrasten till spelarnas känslor är total.

Brasilien plågas

Brasilien plågas av förnedringen att stå på noll OS-guld. OS må vara en mindre fotbollsturnering än både VM och Copa América, men det är en titel landet verkligen behöver. Inte minst för prestigens skull.
Förbundskapten Dunga tänkte inte showa sig fram till finalen. Han hade gett slitstarke mittfältaren Anderson i uppgift att plocka bort Leo Messi. I början såg det lovande ut. Messi blev flera gånger förbannad på Anderson och viftade med en frustrerad armbåge.
Det var ganska irriterat överhuvudtaget och vem hade trott något annat?
De här länderna har sällan kommit bra överens.
Små men tydliga tecken. Juan Riquelme som slänger tillbaka bollen lite för hårt till en brasse som väntar på ett inkast. Javier Mascherano som ställer sig på Diegos fot trots att spelet är avblåst.
Det höll på att urarta när Argentina gick i från efter paus. Sergio Aguero styrde in två mål och Riquelme satte en straff. Efter det kapades Mascherano två gånger, med två utvisningar som följd.
- Brasilien kan inte uppföra sig när de förlorar, sa Sergio Aguero efteråt.

Från Peking till Milano

Dunga var på allvar pressad på presskonferensen och sa rakt ut att hans jobb nu är i fara. Man förlorar inte med 3-0 mot Argentina, man gör bara inte det. Särskilt inte med spelare som Ronaldinho, Diego (usel) och Anderson på planen. Det var trevligt att titta på den offensive ytterbacken Rafinha, men Brasilien saknade både plan och kunnande. Sergio Batista har däremot hittat en utmärkt balans i sitt Argentina som blir favoriter mot Nigeria i finalen.
Leo Messi var trots hård uppvaktning bra, Ronaldinho var det inte. Nu är OS över och han har misslyckats med att bryta Brasiliens olympiska förbannelse. Kineserna tycker ändå att han har gjort ett bra jobb. Han dribblade ju faktiskt emellanåt, visade sina magiska fötter. Låt vara att det inte blev några mål, det var kul att se på!
Nu byter mannen som så nyligen var världens självklare nummer ett Peking mot Milano.
Och en sak är säker:
På San Siro erövrar du inga hjärtan med poänglösa klacksparkar.