KÖLN. Nu börjar en ny era.
Med Pär Mårts som ny förbundskapten kommer vi att få se ett nytt sorts landslag.
Nu kommer vi att få se resultatet av det arbete Svenska ishockey- förbundet har gjort de senaste åren - vi får ledare med en genomtänkt strategi.
Det har vi saknat helt tidigare.
Svensk ishockeys framtid ligger mycket i vilket utbildningsfundament Svenska Ishockeyförbundet orkar och väljer att satsa på. Och hur detta går att finansiera. Politiskt är samarbetet mellan Hockeyligan, Hockeyallsvenskan och förbundet viktigt. Det samarbetet haltar och det gör att vi inte kan få maximal utdelning på svensk ishockeys totala resurser; politiskt, personellt och ekonomiskt. Det har länge varit en skröna att när du inte längre kan få jobb ute i elitklubbarna då ska du söka jobb på förbundet.
Och där kan man väl till viss del säga, om än lite elakt, att skrönan passar bra in på Bengt-Åke Gustafsson.
Bengt-Åkes entré i Tre Kronor VM 2005 var en politisk uppgörelse mellan Färjestad och Förbundet när Bengt-Åke ansågs för svag för värmlänningarna.
På det sättet kom både FBK och Förbundet i en win-win situation. Färjestad löste sin tränarsituation. Och förbundet sin efter kritiserade Hardy Nilsson och systemet därefter med ambulerande coacher under Claes-Göran "Myggan" Wallins ledning.
Vartefter Tommy Boustedts inflytande ökade som utbildningsansvarig på förbundet kom en stark restaurering att ske inom sporten på förbundet. Så kallade russinläger, idrottskonsulenter, utökat pedagogiskt materiel och utökad satsning på juniorlandslagen följde. Tre Kronor under Bengt-Åkes ledning har fungerat fristående från detta. Liksom Bengt-Åke själv. I stället har man i väntan på den succession vi nu ser med Pär Mårts inträde, byggt upp en stab runt Tre Kronor som har varit starkare än någon annan förbundskapten har haft. Allt för att dölja Gustafssons tillkortakommanden.
Med Pär Mårts inträde kommer den kvalitativa utbyggnaden av en stark landslagsorganisation rakt igenom alla landslag att vara klar.
Vi kommer att se en röd tråd i spelidé, utbildning, scouting, mental kompetens och internationellt utbyte som inte har funnits tidigare med Tre Kronor inräknade. Och vi kommer att ha en förbundskapten i Pär Mårts och en Landslagschef i Tommy Boustedt som kan sy ihop och representera den helheten.
I och med att vi haft en mångårig sådan verksamhet på juniorlands- lagen, är det därför vi sett ett sådant genomslag hos de yngre spelarna i detta VM.
Nu när de fick chansen på grund av alla återbud. Deras genomslag är de senaste årens utbildningsverksamhets förtjänst och ska namn nämnas så är det Tommy Boustedt, Pär Mårts (J20) och Stephan Lundh (J18).
Bengt-Åke Gustafsson har ingen förtjänst i detta. Min uppfattning är att Bengt-Åke Gustafsson inte varit kompetent för sin arbetsuppgift med Tre Kronor. Nu får vi personer som har en genomtänkt strategi. Det har vi helt saknat tidigare.
Det är många som pratar om begreppet vinnare? Vad är det? Att ha självspelande pianon till lag där spelarna gör upp sitt spel själva är ganska enkelt. Att sätta avtryck i ishockeyhistorien, att utveckla spelare och få lag och spelare med mindre kapacitet att utvecklas; då är man en vinnare. Att strida för att överleva, att leda organisationer på väg mot kollaps, att stå i frontlinjen när ingen annan vill. Det är också att vara en vinnare.
I Pär Mårts värld kommer fokus på prestation att var ett huvudbegrepp. Det delar jag.
Idrottsvärlden svämmar över av "gamla elitspelare" som tror de vet allt.
Utan att ha studerat idrotten och utan att ha intresserat sig för utbildning.
Det är nämligen så att när dessa spelare var aktiva, så studerade vi andra som var amatörer och utbildade oss i stället.
Jag efterlyser mer utbildade ledare med större översikt. Som kan ge unga begåvade elitishockeyspelare ett större fundament att stå på än ett "garv" och "låt- gå tänkande".
Vi har fått en sådan förbundskapten i Pär Mårts.
