QUEBEC. Stefan Liv tittar på Guldpucken.
Leendet säger allt.
- Jag är så där pirrig som man är på julafton.
Slutet av november 2006.
Stefan Liv får veta att han ska spela med Toledo Storm i den allt annat än glamourösa ECHL - farmarligornas farmarliga.
- Jag var så långtifrån där jag ville vara och hade planerat att vara. Jag låg på sängen innan planet skulle gå och det bara snurrade i huvudet, säger Liv.
"Skulle kunna hoppa av glädje"
Ett och ett halvt år senare sitter han i Quebec och har precis fått ta emot Sveriges finaste individuella hockeypris.
Flera gånger under intervjun tar han själv upp hur stort det är att få Guldpucken och hur han för ett par dagar sedan läst om alla vinnare genom tiderna.
Det är inte tomma ord för att det ska låta bra. Det är verkligen äkta glädje.
- Jag är oerhört, oerhört stolt över det här. Jag skulle kunna hoppa runt av glädje.
- Jag har aldrig varit en sådan som har fått pris. Det är skitstort faktiskt. Ett minne för livet och det känns lite som en revansch för mig att få ett sådant här pris.
Brann av revanschlusta
Han som har varit en toppmålvakt i flera år, men som ändå fått stämpeln som lite flaxig i sin stil och inget att riktigt lita på.
Nu har han varit bäst under hela säsongen och sett till att HV71 vann elitserien - och tog SM-guld.
- Jag har gjort mitt livs bästa säsong, säger Liv.
- Jag hade en stor revanschlust när jag kom hem. Jag ville visa framför allt för mig själv, men även för omgivningen, att jag inte var så oduglig, säger Liv, som talar mycket om sin utveckling både som målvakt och människa.
- Jag har bättre koll på mig själv nu. Vad jag gör och vad jag säger. Jag är inte samma person som jag var för tre- fyra år sedan.
Har du gjort något speciellt?
- Nej, jag har utvecklats och mognat. Det är en process.
Ny målvaktsstil
Hård träning är en del av orsakerna till succén men Liv själv ser också en väldigt viktig detalj.
- Mycket är att jag var mycket sämre på skridskorna förr. För att ta mig dit jag ville så var jag tvungen att bli flaxig och slänga mig. Nu hinner jag flytta mig i rätt position och vara mer samlad.
Vad minns du mest av SM-guldet?
- När vi fick hyllningarna två dagar efteråt. Man ser folk från två månader till 90 år stå på sina balkonger. Det värmer att se hur mycket det betyder för alla.
- Jag tror inte att det finns någon stad som har ett sådant intresse. Alla pratar om HV. Man säger inte: "Ska du gå och se HV-Malmö?" Man går på HV. Jag tror det är unikt och jag är väldigt glad och stolt att vara en del av det.
"Henke är bäst"
Men nu vill Liv tillbaka till NHL. Detroit kommer i dagarna att avsäga sig rättigheterna och då kan förhandlingarna med vilken klubb som helst ta fart.
- Jag vill tillbaka. Det är absolut mitt mål. Jag tror att jag kan spela i NHL och jag hoppas att jag får visa det också.
Först ska han avsluta VM, där han får stå tillbaka för Henrik Lundqvist.
- "Henke" är världens bästa målvakt just nu tycker jag. Det går inte att tacka nej till en sådan kille. Han ska spela, för han är bäst.
Hyllar mamma Anita
Lundqvist fick Guldpucken 2005. Stefan Liv får den 2008.
Och den ska få hedersplats hemma hos mamma Anita i Jönköping.
- Den får hamna på mammas hylla. Så att hon vet vad hon betytt för mig. Ett ultimat sätt för henne att kunna se varje dag vad hon verkligen har hjälpt till med.