Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅNFoto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
 Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Rögle är ett lag som har det tufft enligt konsultföretaget EY. Foto: ANDERS BJURÖ / BILDBYRÅNRögle är ett lag som har det tufft enligt konsultföretaget EY. Foto: ANDERS BJURÖ / BILDBYRÅN
Rögle är ett lag som har det tufft enligt konsultföretaget EY. Foto: ANDERS BJURÖ / BILDBYRÅN

Varningen: Hockeyn på väg mot jättekris

Publicerad

Svensk elithockey går mot en ekonomisk kris.

Det konstaterar konsultföretaget EY i en rapport som Dagens Industri tagit del av.

Och de kommer med en varning.

– Affärsmodellen i SHL är inte sund, säger Mikael Bergsten på EY till tidningen.

På lördag drar SHL i gång igen efter en lång sommar.

Vid sidan av isen kämpar klubbarna med ekonomin, en uppgift som blivit svårare att lösa under de senaste säsongerna, visar en rapport gjord av konsultföretaget EY, som Dagens Industri har tagit del av.

Rapportens namn: "Hur mår svensk elithockey?".

SHL omsatte nästan 1,8 miljarder kronor förra säsongen, vilket är en ökning med 105 miljoner kronor jämfört med säsongen 2015/2016. och SHL-klubbarna omsatte i snitt 121 miljoner kronor under förra säsongen.

En ökning med fyra procent – trots att publiksnittet sjönk. Anledningen är de höjda intäkterna från tv- och sponsoravtal.

Men totalt sett visar SHL-klubbarna upp ett ett negativt rörelseresultat på 31 miljoner kronor, en ökning med sex miljoner kronor om man jämför med föregående säsong och i rapporten framgår det att nästan hälften av SHL-klubbarna har återkommande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna.

Varningen: En ekonomisk käftsmäll

Inom fem år skärps kraven för elitlicensen, från ett krav på 4 miljoner i eget kapital till 10 miljoner till säsongen 2021/2022 – samtidigt som det egna kapitalet hos klubbarna generellt sjunker.

– Frågan är om de klubbar som visar ett negativt röreleseresultat i kombination med ett minskat eget kapital kommer att klara licenskraven, säger Carlos Esterling på EY till Dagens Industri.

SHL:s varumärke har stärkts och det nya avtal som skrivits mellan ligan och C More, som sänder matcherna i tv och som gäller 2018/2019 till 2023/2024, lär öka ersättningarna till klubbarna i SHL.

Enligt Dagens Industri kommer dock de klubbar som åker ur högstaligan att åka på en ekonomisk käftsmäll då ersättningen för lag i hockeyallsvenskan är betydligt lägre. Det medför att klubbar kring nedflyttningsstrecket kämpar med näbbar och klor för att hålla sig kvar i SHL – och i vissa fall överstiger budget genom förhastade spelarförstärkningar.

"Ett sådant risktagande kan göra att klubbar agerar kortsiktigt utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna", skriver EY i sin rapport.

Priset för en poäng: En halv miljon kronor

EY:s revisorer har räknat ut hur mycket SHL-klubbarna betalar per vunnen poäng i grundserien om man ser till spelarlöner.

I snitt betalat klubbarna drygt en halv miljon kronor för varje poäng förra säsongen, där serievinnarna Växjö betalade minst per vunnen poäng: 416 000 kronor.

Rögle BK var sämst i kategorin och betalade i snitt 913 000 kronor för varje poäng förra säsongen.

– Skellefteå och Växjö är de klubbar som får ut mest av sitt lag givet lönekostnaderna. Även Färjestad, Örebro och Djurgården har presterat över förväntan, säger Carlos Esterling.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Expressen
Till Expressens startsida

Mest läst i dag