Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Tommy PedersenFoto: Tommy Pedersen
 Foto: Tommy Pedersen
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson

Marko Jantunen valde droger framför barnen

Publicerad

HELSINGFORS. Marko Jantunen var en firad hockeystjärna och en av elitseriens mest profilstarka spelare.

Sedan förvandlades livet - och blev till en enda stor ensamhet.

Kvar stod bara hans älskarinna: Drogerna.

Hur kunde det gå så fel för Marko?

Här är hans berättelse om giftet som tog ifrån honom allt.

– Alla bryter med dig, du bryter med de som tidigare var dina nära. Till slut är de enda som knackar på din dörr kriminella eller poliser. Det är ett jävligt hårt ensamliv.

Det är i rummet längst bort i den långsmala korridoren som det där speciella mötet ska äga rum.

Ett av de första stegen du måste genomgå när du kommer till behandlingshemmet Avominne.

Hit kommer de som är redo att förändra sina liv.

Eller åtminstone hoppas vara det.

Markos mamma har inte märkt någonting. Eller så har hon det, sett men inte velat se.

Nu sitter hon mitt emot honom i det lilla rummet med gulmålade väggar och ska berätta hur hon upplevt sin son under uppväxten fram till nu.

Sedan är det pappans tur att göra samma sak.

Marko själv ska bara vara tyst.

Det är så det går till på anhörigträffen, första steget i den ett år långa rehabiliteringen.

Marko Jantunen, 44, är både alkohol- och drogberoende.

Han har varit det länge nu.

Hög och påtänd mer eller mindre varenda dag i fem års tid.

De senaste två åren har han tagit amfetamin varje dag.

Sex timmar mellan varje dos.

Det var det som krävdes för att stay high.

Marko Jantunen: "Det var då allting började"

Marko Jantunen var tre år gammal när han började spela hockey hemma på isen i Lahtis.

– Jag var en stjärna redan då, säger han och skrattar.

Och det är så Marko Jantunen beskrivs av lagkamrater och tränare.

Jag älskade Göteborg, det var fantastiska år där

Som en glad och rolig kille, som dessutom var en jäkel på leverera. En målskytt och poängplockare som storklubbarna snabbt fick upp ögonen för.

Först KalPa och TPS i finska högstaligan, sedan kom anbuden från Sverige.

1994 värvades Marko Jantunen till Frölunda.

– Jag älskade Göteborg, det var fantastiska år där, säger Jantunen och svenskan sitter där fortfarande, även om den blandas med en hel del engelska.

Succé i Sverige och Jantunen draftades till Calgary Flames. Men det blev bara tre matcher i NHL och ytterligare några i farmarligan innan han vände åter till Frölunda.

– Första matchen när jag kom tillbaka till Göteborg är något bland det häftigaste jag har upplevt. Publiken älskade mig och jag älskade dem.

Livet lekte. Stjärna på isen, och i det göteborgska nattlivet.

Fina viner, gott öl, fantastiska skaldjur och snygga kläder.

Marko fick mersmak på allt, och till slut blev det för mycket.

– Det var där allting började, sista året i Frölunda. Jag blev alkoholist.

Då ringde Håkan Loob.

Marko Jantunen värvades till Färjestad och 2002 var en han en stor del i att Karlstadklubben tog hem SM-guldet.

Samtidigt fortsatte han att dricka, och det eskalerade.

– Men jag skötte alltid mitt jobb. Visst, det hände att jag kom full till träningar, men aldrig till matcher.

– I did my work. 

 

Marko Jantunen i Frölunda. Foto: Denny CalvoMarko Jantunen i Frölunda. Foto: Denny Calvo
Marko Jantunen i Frölunda. Foto: Denny Calvo
I Färjestad vann Marko Jantunen sitt enda SM-guld. Foto: Sören AnderssonI Färjestad vann Marko Jantunen sitt enda SM-guld. Foto: Sören Andersson
I Färjestad vann Marko Jantunen sitt enda SM-guld. Foto: Sören Andersson
Foto: Tommy PedersenFoto: Tommy Pedersen
 Foto: Tommy Pedersen
Jantunens sista klubb i Sverige blev Timrå IK, där han spelade elva matcher säsongen 05/06. Foto: Michael BerggrenJantunens sista klubb i Sverige blev Timrå IK, där han spelade elva matcher säsongen 05/06. Foto: Michael Berggren
Jantunens sista klubb i Sverige blev Timrå IK, där han spelade elva matcher säsongen 05/06. Foto: Michael Berggren
Foto: Michael BerggrenFoto: Michael Berggren
 Foto: Michael Berggren

Marko växlar från svenska till engelska när han vill understryka något.

2003 var han tillbaka i Finland, den här gången i toppklubben Jokerit. Knappt tre år senare sparkades han efter en spritskandal.

En kort sejour i Timrå, "jag skötte mig där", sedan tillbaka till Finland och den här gången Pelicans.

Men 2010 var hockeykarriären över för killen från Lahtis som var stjärna redan som treåring.

– Han var en grym hockeyspelare. En snäll och varm person. Marko var alltid glad, något annat märkte jag aldrig, säger Jörgen Jönsson, lagkamrat i Färjestad.

Under tiden i Sverige fick Marko två söner med sin dåvarande fru.

– Min äldste son är göteborgare, den yngste är född i Karlstad så honom brukar jag kalla värmlänning. Vi hade ett bra familjeliv i Sverige, säger Marko.

Några år senare skulle han överge sina barn för knarket.

Håkan Loob märkte ingenting

En artist som uppträdde minst en dag i veckan för hemmapubliken i Scandinavium.

Spjuvern som alltid skämtade och var glad.

En populär kille på stan som hade ett stort socialt umgänge.

Samtidigt krökade Marko Jantunen allt mer.

Men var det ingen som märkte något?

Tommy Boustedt var tränare i Frölunda under Markos sista säsonger i Göteborgsklubben.

Med facit i hand tycker jag att vi inte gjorde tillräckligt

– Det här är känsliga grejer.... Jag vill helst inte prata om spelare på det sättet, för mig är det lite på samma sätt som en advokat behandlar sina klienter, det är konfidentiellt.

– Men jag kan bekräfta det Marko säger. Han hade problem med alkoholen och det såg vi i lagledningen också.

Hur agerade ni?

– Det är längesen nu, snart 20 år sedan men jag tror att vi gjorde vad man gör på en vanlig arbetsplats i Sverige, men inte mer.

Boustedt menar att det varken inom idrotten eller arbetslivet i stort finns någon riktigt bra metod eller plan för hur man ska handla när någon har problem.

– Med facit i hand tycker jag att vi inte gjorde tillräckligt, och tyvärr finns det nog inte många arbetsgivare som gör det.

Tommy Boustedt säger dock att synen på alkohol har förändrats inom hockeyn de senaste åren.

När han själv var aktiv spelare fanns det en festkultur där "det dracks en hel del" men att det i dag snarare är tvärtom.

– Numera är träningen på elitnivå så hård och spelprogrammet så intensivt att man inte hinner eller orkar dricka.

– Marko föll ifrån hockeyn för att han började kröka, så var det.

Boustedt, som numera är förbundets generalsekreterare, berättar att det inte finns några specifika direktiv från förbundet till klubbarna om hur man ska agera om en spelare har alkohol- eller drogproblem.

– Vi följer de riktlinjer som finns från fackförbundet Unionen, som de flesta idrottare i dag är organiserade i. Jag ser ingen anledning till att vi inom hockeyn skulle ha en egen modell. Det viktiga är att klubbarna som arbetsgivare tar sitt ansvar och ser till att den som har problem får hjälp.

 

MARKO JANTUNEN

Namn: Marko Jantunen.
Ålder: Fyller 45 år i morgon.
Bor: Lahtis, Finland.
Familj: Mamma, pappa, en yngre bror. Två söner, 19 och 15 år gamla.
Klubbar i karriären: Hockey Reipas (1990-1992), KalPa (1992-1993), TPS (1993-1994), Frölunda (1994-1996), Calgary Flames, NHL, Saint John Flames AHL (1996-1997), Frölunda (1997-1999), Färjestad (1999-2003), Jokerit (2003-2006), Timrå (2006), Pelicans (2006-2010), HC Giants, division II, Finland (2015-).
Bakgrund: Inledde hockeykarriären i Finland innan flytten gick till Sverige 1999 där Jantunen har representerat tre klubbar, Frölunda, Färjestad och Timrå. Draftades av Calgary Flames i den elfte rundan 1991. Spelade dock bara tre NHL-matcher med Calgary Flames. Vann SM-guld med Färjestad 2002. Jantunen svarade för sammanlagt 261 poäng på 374 spelade SHL-matcher.
Den 14 oktober 2014 dömdes Marko Jantunen för 15 narkotika- och trafikbrott.
Nu: Sedan september 2015 deltar Jantunen i ett rehabiliteringsprogram för missbrukare. Han har en praktikplats i division II-klubben HC Giants där han är assisterande tränare men också har spelat några matcher. Jobbar med företagsevenemang åt Pelicans och gör en del coachjobb åt Kiekkoreipas, hans moderklubb i Lathis. Tillhör också en grupp före detta elitidrottare som pluggar tillsammans och tar igen missade studieår.
Skriver en självbiografi tillsammans med vännen Marko Lempinen, journalist på tidningen Ilta Sanomat.

När Marko Jantunen kom till Färjestad 1999 var han, enligt honom själv, redan alkoholist. Den som värvade honom till klubben var Håkan Loob.

– Jag måste ärligt säga att jag inte märkte någonting. Ingen av oss gjorde det. Han måste ha dolt det oerhört väl. Speciellt med tanke på att man träffar spelarna i stort sett varenda dag, säger Loob som blir förvånad över Markos bekännelse om hur stora alkoholproblemen var redan i Färjestad.

– Marko missade i princip inte en match eller träning under sina fyra år. Han skötte sig klockrent, vad jag märkte, och han presterade hela tiden oerhört bra på isen. Tittar man på statistiken spelade han fler matcher än de flesta.

– Jag önskar att jag eller någon annan i klubben hade märkt något så vi kunde ha hjälpt Marko att söka vård. Jag önskar verkligen det, säger Loob.

Botade bakfyllan

Marko Jantunen minns det som i går, den där första gången han missade frukosten med laget i Färjestad.

– Jag var för bakfull för att ta mig dit, eller om jag fortfarande var full. Det var som att jag gick över någon gräns den dagen, säger Jantunen som nu gav sig själv okej att göra det igen.

Med det ökade alkoholintaget kom sömntabletterna, Marko tog det för att lindra baksmällan och kunna dricka ännu mer.

Men han skulle hitta något som botade bakfylla ännu bättre.

"Jag älskade det direkt"

"Varför ska man dricka alkohol när det finns kokain?"

Det var första sommaren efter att Marko Jantunen lagt skridskorna på hyllan.

Han hade krökat hårt och satt bakis på en krog på den spanska solkusten när en kille sa att han borde testa kokain, då skulle han snart må bättre.

– Det var första gången jag testade droger. Jag älskade det direkt och efter det drack jag aldrig alkohol igen. Jag hade hittat något som var mycket bättre.

– Och jag gick all in direkt...

Jag har alltid letat efter det farliga

Till början var det mest kokain, men sedan gick Marko över till amfetamin.

– Det var lättare att få tag i, och billigare, förklarar Marko som snabbt var on the streets i Lahtis, den stad i Finland som har störst problem med droger.

Fast i alkoholmissbruket kändes steget till droger inte speciellt långt menar Marko, men någon riktig förklaring till varför han började knarka har han inte.

– Jag har alltid letat efter det farliga. Sökt mig till det farliga, kanske var det därför.

De första åtta månaderna med amfetamin var Marko på gång hela tiden. Han behövde inte sova och klarade av det "vanliga livet" helt okej.

Jobbet som expert i radion passade perfekt.

Där fick han sitta ensam i ett rum och kommentera hockey, ingen märkte, eller åtminstone brydde sig om, att han var hög.

Men Marko Jantunen kom allt längre från det normala livet.

Allt mer kretsade kring droger och jakten på dem.

– Droger är heaven and hell på samma gång.

 

Marko Jantunen i dag. Foto: Anna-Karin NilssonMarko Jantunen i dag. Foto: Anna-Karin Nilsson
Marko Jantunen i dag. Foto: Anna-Karin Nilsson
Här är Marko Jantunen från rättegången. Foto: Teemu StubinHär är Marko Jantunen från rättegången. Foto: Teemu Stubin
Här är Marko Jantunen från rättegången. Foto: Teemu Stubin
SportExpressen visar bilden från rättegången. Foto: Anna-Karin NilssonSportExpressen visar bilden från rättegången. Foto: Anna-Karin Nilsson
SportExpressen visar bilden från rättegången. Foto: Anna-Karin Nilsson
Då brister han ut i gråt. Foto: Anna-Karin NilssonDå brister han ut i gråt. Foto: Anna-Karin Nilsson
Då brister han ut i gråt. Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin NilssonFoto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson

Snart byttes de gamla vännerna ut mot nya, Marko träffade sin familj alltmer sällan.

– Alla bryter med dig, du bryter med dem som tidigare var dina nära. Till slut är de enda som knackar på din dörr kriminella eller poliser.

– Det är ett jävligt hårt ensamliv. Det är bara du och din älskarinna, drogen. Och det är det enda du bryr dig om. Inget annat är viktigt...

Marko blir tyst en stund, försvinner bort i tankarna, det är lätt att ana vad han tänker på:

Sönerna.

I över två år hade de ingen kontakt, Marko Jantunen hade gjort sitt val.

– Drogerna var nummer ett. Pojkarna nummer två om det nu ens fanns något nummer två.

En lördag morgon blev längtan efter barnen ändå för stor. Marko ringde sin yngste son.

– Han svarade men jag visste inte vad jag skulle säga, jag bara grät...

Tårarna kommer igen.

Först är de bara där, kvar i de ljusblå ögonen. Men sedan en blinkning, och de rullar ned för kinderna på Marko där vi sitter i rummet på behandlingshemmet i Helsingfors.

– När jag hade lagt på luren tog jag amfetamin direkt. Droger stoppar alla dina känslor.

Han gick där med sina vänner. Jag kände igen honom men jag hälsade inte på honom, jag vek undan åt ett annat håll

Samma sak den där dagen i Lahtis centrum.

Äldste sonen och hans kompisar kommer gående på gatan.

– Han gick där med sina vänner. Jag kände igen honom men jag hälsade inte på honom, jag vek undan åt ett annat håll.

– Fy fan...

– Han såg det, att jag ignorerade honom. Jag kan inte ens föreställa mig hur han kände när hans egen pappa undvek honom.

That's a fucking bad life!

"Du kan bli mördad"

I stället var det andra personer som blev viktiga för Marko Jantunen. Knarklangare och snubbar som kunde låna ut pengar.

– De tuffaste killarna på gatan älskar dig, men samtidigt är de redo att döda dig om situationen kräver det. Så funkar det på gatan, det är egentligen inget konstigt. Det finns lagar där ute men ändå inte.

– Jag hade tur som klarade mig.

Amfetamin varje dag i över två års tid, var fick du pengar ifrån till att köpa alla drogerna?

– Jag fixade det alltid, på något sätt... (Marko skruvar på sig).

– I don't remember.

Var det kriminella handlingar?

– Jag har aldrig dealat med droger, jag fixade saker åt folk i stället. Men jag vill inte prata om det där.

Är du skyldig folk mycket pengar?

– Ungefär 50 000 euro (475 000 kronor) totalt, men jag har redan betalt tillbaka 20 000 (190 000 kronor). Jag måste det.

Vad händer om du inte gör det?

– Hm...

Marko blir tyst och knackar med handen på bordet.

– Det är inte bra, det kan gå illa. Jag har lånat pengar från bra folk, men man vet aldrig. Ett lån kan alltid säljas vidare till en bad guy.

– Betalar du inte då kan du bli mördad.

Visste att han skulle åka dit

Marko Jantunen har sett många i hans närhet dö på grund av droger.

– Min kusin dog av en överdos heroin när han var 24. Min barndomsvän knarkade ihjäl sig och dog 46 år gammal. Men de är bara några av många.

– Listan är så här lång...

 

Jag visste att jag skulle åka dit förr eller senare

Marko sträcker ut båda armarna så långt han bara kan.

Men ingenting berörde den nerknarkade före detta hockeystjärnan.

Inte ens att han åkte fast.

Jag visar Marko ett foto på honom, tagit den 14 oktober 2014.

Det är från rättssalen i Lahtis och Marko Jantunen har just dömts till tre månaders villkorligt fängelse för 15 olika narkotika- och trafikbrott.

– Jag visste att jag skulle åka dit förr eller senare men jag brydde mig inte speciellt mycket, det var mest en likgiltighet jag kände.

Strax efter försökte en vän till Marko få honom att söka hjälp, han var på väg. Men ångrade sig.

I stället väntade det värsta året någonsin.

– Det var som en enda ond spiral och jag var på väg nedåt, till botten... Down deep. Men jag tror att man måste nå den där totala botten för att kunna vända.

– Andra alternativet är att dö.

Kastade bort allt

Den 14 september förra året klev Marko Jantunen in på behandlingshemmet Avominne.

Redo att ta hjälp.

Han var klar med drogerna. Det var inte kul längre och Marko visste att han skulle dö om han fortsatte.

– Allting förändrades den dagen. Att komma hit till rehab var en större upplevelse än att vinna SM-guld, säger Marko och ser sig om i den enkla lokalen där behandlingshemmet är inrymt.

– Jag hade förlorat allt i mitt liv. Min familj, mitt hem – allt.

– Det fanns inget ljus, ingen kärlek. Jag hade bara en kärlek, och det var kärleken till droger. Allt annat hade jag kastat bort.

– Här fick jag en andra chans.

"Jag svek dem"

Meditation varje morgon, ett program att följa dagligen. Praktikplats i division II-klubben Giants där han är assisterande tränare och till och med har snörat på sig skridskorna igen och spelat några matcher.

– Jag är fortfarande grym på isen, säger han med ett leende.

Ytterligare ett par uppdrag i hockeyklubbar i Lahtis, och så har han börjat ta igen förlorade studier.

Men Marko Jantunen måste ta dag för dag i sitt nya rena liv, morgondagen kan han inte tänka på.

Trots de senaste årens misär menar Jantunen att det kanske finns en mening med allt. Till och med att han gick ned sig med alkohol och droger – att han var tvungen att göra det.

– Nu är jag som en 15-årig pojke som måste lära mig allt igen. Men jag är samtidigt en bättre och starkare människa i dag än någonsin tidigare. Det viktigaste är att jag börjar älska mig själv igen, det gör man inte som knarkare.

 

Jantunens alla poäng i Sverige

Jantunens matcher och poäng i Sverige:
Frölunda 1994-1995: 40 matcher, 53 poäng (29+24) i grundserien. 5 matcher, 8 poäng (4+4) i kvalserien.
Frölunda 1995-1996: 40 matcher, 31 poäng (17+14) i grundserien. 13 matcher, 16 poäng (8+8) i slutspelet.
Frölunda 1996–1997: 13 matcher, 11 poäng (4+7) i grundserien. 3 matcher 2 poäng (2+0) i slutspelet.
Frölunda 1997-1998: 43 matcher, 34 poäng (14+20) i grundserien. 7 matcher, 3 poäng (1+2) i slutspelet.
Frölunda 1998-1999: 47 matcher, 33 poäng (12+21) i grundserien. 4 matcher, 4 poäng (4+0) i slutspelet.
Färjestad 1999–2000: 50 matcher, 36 poäng (18+18) i grundserien. 7 matcher, 2 poäng (0+2) i slutspelet.
Färjestad 2000–2001: 48 matcher, 36 poäng (20+16) i grundserien, 14 matcher, 9 poäng (4+5) i slutspelet.
Färjestad 2001–2002: 50 matcher, 17 poäng (12+5) i grundserien, 10 matcher, 9 poäng (3+6) i slutspelet.
Färjestad 2002–2003: 50 matcher, 34 poäng (10+24) i grundserien, 14 matcher, 4 poäng (3+1) i slutspelet.
Timrå 2006: 11 matcher, 6 poäng (2+4) i grundserien.

Dagen innan vi ses har Marko Jantunen gjort något som han berättar med stor stolthet.

– Jag åkte hem till mina pojkar i går, och för första gången på många, många år kunde jag ge dem lite pengar. Det var en fantastisk känsla.

Marko vet inte om sönerna har förlåtit honom.

– Jag svek dem, och det har jag gjort med många i min närhet. Nu måste jag ge dem tid att våga lita på mig igen. Få dem att förstå jag inte ska dra den här gången också.

Skriver en självbiografi

Marko Jantunen är öppen när han pratar om sitt missbruk. Säger att han är medveten om att det är en sjukdom men att han nu har lärt sig att hantera den.

– Ställ en tallrik kokain framför mig och jag skulle inte röra den, inte längre.

Nu har han i stället flera framtidsprojekt. Tillsammans med personal från behandlingshemmet ska han ut och föreläsa på skolor och företag.

– Jag vill ge alkoholism och drogberoende ett ansikte. Jag vill visa att det kan hända vem som helst men också att man kan ta sig ur det.

Dessutom är han i full färd med att skriva en självbiografi tillsammans med vännen Marko Lempinen, journalist på tidningen Ilta Sanomat. Just nu förhandlar de med förlaget och går allt som det ska kommer boken ut i augusti.

– Jag hoppas att den släpps i Sverige också, Sverige betyder fortfarande mycket för mig.

Ska fira med cola

I morgon, den 14 februari, fyller Marko Jantunen 45 år. Då har han varit nykter och drogfri i exakt fem månader.

En god middag och cola är vad han hoppas få fira med...

– Coca-cola, alltså! Haha!

Skrattet finns där hela tiden. Skämten blandas med de svarta berättelserna. Svenskan blandas med engelska, och lite finska.

– Dagen efter min födelsedag ska jag betala tillbaka 10 000 euro (95 000 kronor) till en kille på gatan som jag lånat pengar av. Jag bara måste göra det.

– That's life, from one day to another.

Som att se livet utanför

Det finns några tavlor med texter på finska i rummet på behandlingshemmet där vi suttit och pratat.

Marko rabblar snabbt de olika budskapen men stannar till när han tittar upp på tavlan bakom honom:

"I dag är du inte ensam".

– Att vara knarkare är att sitta ensam bakom ett fönster och se livet utanför, men inte vara en del av det.

– Men nu är jag inte ensam längre.

 

Det finns hjälp att få

Både personer som har missbruksproblem och de som lever med någon som har det kan få bra hjälp. Hur man själv påverkas av att bo eller leva tillsammans med någon som dricker eller tar droger är olika från person till person. Därför är det också olika vilken hjälp man behöver.
Den som har alkohol- eller drogproblem kan få samtalsterapi. Ibland behövs också medicin. Ofta följer man något behandlingsprogram, och då är det också vanligt att familjemedlemmar får vara med i behandlingen. Målet är att livet tillsammans ska funka.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177, eller besöka www.1177.se
Källa: Sjukvårdsupplysningen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag