När Södertälje förnedrade Brynäs häromdagen var det stackars Thomas Greiss som fick de svarta rubrikerna. Även om han förtjänade det, så var det två andra syndare som kom undan för lätt.
Man borde nästan tapetsera Gävle med klassiska Wanted-posters.
"Jonas Nordqvist & Magnus Kahnberg.
Till den som kan uppge var dessa före detta hockey- stjärnor befinner sig utlovas en belöning i form av fribiljetter till nästa hemmamatch."
Ja, något i den stilen.
Kahnberg är en gammal målkung från Frölunda. Nordqvist är en gammal världsmästare och NHL-spelare. Så jag kan bara inte tro på att det verkligen var den Nordqvist och den Kahnberg jag såg vara pinsamt usla i en pinsamt usel fjärdekedja mot Södertälje.
Tanken var att Nordqvist skulle bli center i förstakedjan - men efter ett futtigt mål på 14 matcher så kanske ni fattar varför han är i fjärdekedjan. Kahnberg har 1+1 på tio matcher.

Lika illa är det i Stockholm, där Nils Ekman och Daniel Widing skulle göra fjolårsfinalisterna bättre och båda har definitivt betalt för att vara super- stjärnor i elitserien.
Dessa båda har gjort tre mål - tillsammans - hittills.
Det är lika många som junioren John Norman gjort ensam.
Det är inte så underligt att Djurgården inte ens är på slutspelsplats.

I AIK hade jag räknat med att få se Daniel Bång, Christian Sandberg och Richard Gynge visa att de var mogna att ta steget upp från allsvenskan till elitserien.
De kom etta, tvåa och femma i interna poängligan ifjol - Gynge var näst bäste målskytt i allsvenskan med 28 mål.
Gynge har gjort bara två mål den här säsongen och Sandberg tre.
Bång har varit skadad en del, men har inte gjort en enda poäng på sex matcher.
Ingen av dem finns med bland topp fem i AIK:s interna poängliga.
Det är inte så underligt att AIK är sist.

Gemensamt för spelarna jag räknar upp är att de är bra hockeyspelare.
Och värdefulla för sina lag. De måste helt enkelt vara bra för att deras lag ska vara bra.
I topplagen är det lättare för svikarna att komma undan.
Men det är klart att jag reagerat över att Karl Fabricius bara gjort ett enda mål för Luleå, att Christian Berglund och Richard Wallin inte är bättre än femma respektive åtta i Färjestads interna poängliga och att den av Hans Särkijärvi uppsnackade Michael Holmqvist gjort lika många poäng (en assist) som Fredrik Norrena efter 14 omgångar.
Fredrik Bremberg trodde jag skulle bli en succé i HV 71.
Han har blivit allt annat än det. Än så länge.
Detsamma kan sägas om Södertäljes back Markus Seikola, han som pangade in 17 mål i finska ligan i fjol och som Peter Popovic trodde skulle kunna vara lika framgångsrik i elitserien.
Seikola har inte gjort ett enda mål än.
I Timrå är det floppvarning på flera finska nyförvärv. Ilkka Pikkarainen är lite för het för sitt eget och sitt lags bästa.
I Frölunda kan man rabbla upp hela laget. Mest besviken är jag på Mika Pyörälä. Blev han helt knäckt efter sitt NHL-fiasko?
Niko Dimitrakos är elva i Modos interna poängliga - och det är pinsamt.
Det är ett fiasko av Kahnberg-klass. Eller Nils Ekman-klass.
Det duger inte.
För alla dessa spelare finns bara ett läge:
Skärp er.
Annars får fler lag göra som Skellefteå gjorde med sin värsta flopp.
Petr Tenkrat fick lämna klubben. Helt rätt.